Specialisering i klinisk handledning av läkarstudenter GRUNDNIVÅ

Syfte

att du som klinisk handledare får reflektera över och träna på utforskande handledningssamtal 

Momentet förbereder dig för

EPA 3  Använda modeller för observation och återkoppling till studenter för lärande i en handledningssituation.

Ungefärlig tidsåtgång

2 tim

Dokumentation till din portfölj

din återkoppling från student  samt målsättning för kommande utforskande samtal (dokumenteras på valfritt sätt)

I artiklarna nedan kan du få mer hjälp för att förstå metoden för utforskande samtal både i handledning och ledarskap

Does your leadership reduce learning? Roger Schwarz (2006) Leader to Leader, Volume 2006, Issue 39, pages 40–47, Winter 2006.

Frame-Based Feedback is aimed at providing feedback that takes into account the thought processes and perspective of the other person. This requires that the educator take the time to inquire about why the other person choose to act as they did. More often than not, the educator will gain insights into why things happened that can then be used to craft more helpful and effective feedback.

Non-Judgmental eller "gissa-vad-jag-tänker-på"-feedback. En kontrast till utforskande feedback. Handledaren, med ett mindre lyckat resultat, försöker få studenten /läkaren under utbildning att själv komma på vad hon behöver utveckla.

In this type of feedback, the attending physician approaches the feedback receiver in an open and supportive manner. However, she does not ever mention the receivers’ main problem. Instead she asks multiple questions hoping that the receiver will identify or guess the problem herself. Often, this approach does not work since most of the time the receiver does not have the insight needed to identify the problem. Thus, this non-judgmental and non-corrective feedback is not recommended since the learner never hears about the concern.

Nedan film ger först ett exempel på när samtalet inte leder dit handledaren vill och sedan ett exempel på en mer givande debriefing enligt filmskaparna. Fundera över hur detta skulle kunna fungera i din miljö?

Skillfully debriefing a negative outcome can convert a difficult experience into a rich learning opportunity. It is important to create a comfortable space for the learner to share their “frame” (i.e., how they understand the event and its cause). This approach can reveal the specific area that needs attention and the educator can then tailor the educational intervention to the learner. Educators should model a supportive and collaborative approach to addressing medical errors, and assume that the learner’s intention is to provide excellent medical care.

Du upplever att du inte riktigt nått fram till en student med din återkoppling och du vill ta reda på lite mer om hur denne själv uppfattar vad hen behöver utveckla för att nå målen på kursen. Du har vid ett tidigare tillfälle haft en student som har tagit självständiga, tveksamma beslut utan att be om hjälp. Du vill kunna utforska hur studenter själva uppfattar sin nivå och utvecklingsbehov på ett konstruktivt sätt.

Utforskande samtal (framebased feedback)

Utforskande handledningssamtal bygger på en modell för samtal som utvecklats för  att användas vid bl a simulator- och team-träning,  medarbetarsamtal och i undervisning (Rudolf 2006;Schwartz 2006). I filmerna nedan finns också en modell kallad "frame-based feedback", Dessa har gemensamt att de båda utgör en struktur för återkoppling som dialog, ett tillfälle för ömsesidig reflektion där man är transparent med sitt eget perspektiv och samtidigt nyfiken på den andres sätt att resonera.

Vid ett utforskande samtal handlar det om att ta reda på hur någon resonerat och därför handlat på ett visst sätt, snarare än att innan bestämma sig för att handlingen var fel och behöver korrigeras. Metoden innebär att skapa en miljö som både är trygg och tillräckligt utmanande för fördjupade reflektioner.  

Utgångspunkten är ett förhållningssätt som bygger på:

• intresse och nyfikenhet på den andres upplevelser, erfarenheter och tankar kring en situation

• respekt för den andres upplevelse, känslor och tankar (att inte döma eller utgå ifrån att någon känner, tänker "fel")

• värdet av att vara öppen och ärlig i sin egen uppfattning och av återkoppling  

Strategin innebär att man:

• delger vad man observerat " jag la märke till att ..."

• framställer en hypotes "jag tolkar det som att du tänkte att patienten skulle må bättre av att du..."

• ställer öppna, utforskande frågor för att utforska hur den andre tänker och vilka utgångspunkter som låg till grund för handlingen "Stämmer detta eller är jag på helt fel spår..?"  Berätta hur du tänkte där?" "Vad var som gjorde att..?" "Hur reagerade...?" etc.

• ger sin bild av situationen, hur man själv hade agerat, ger konstruktiv feedback och feedforward.

"Jag uppfattar situationen som ... och jag skulle absolut välja att ...här.  "I den här situationen hade jag... "Jag menar att det är viktigt att...." "Nästa gång pröva att ...och se hur det funkar .. " Nästa gång, undvik att ... då det utsätter patienten för ..." "Ett förslag är att du...." etc

Gör så här:

• För att få konkreta exempel på skillnader mellan olika typer av samtal och exempel på utforskande samtal, välj två av filmerna på sidan. Film 1 och 2, alternativt 3 och 4. Vill du hellre se de amerikanska filmerna så välj någon av dessa. Fundera över skillnaderna i de olika handledningssamtalen och inspireras.

• Genomför ett utforskande samtal med en student. 

• Sätt efter samtalet upp en egen målsättning för kommande utforskande samtal: Vad vill du förbättra/utveckla?

• Be studenten om feedforward - förslag på hur du kan förbättra/utvecklas.

OBS! Metoden kan användas för samtal både med studenter du vill ta upp något med som du är bekymrad över och med studenter som fungerar bra i arbetet men som behöver definiera nya målsättningar för sitt lärande. 

Ladda upp i din portfölj

• en kort beskrivning av samtalet (vad handlade det om och hur du själv tyckte att det gick), din målsättning och din feedforward från studenten.

Läs nedan tankar om vad ett utforskande samtal kan vara och bidra med:

Författare och kursdeltagare Jon L. AT-läkare Sus:

Studenten och jag var överens om att man snarare tenderar att hamna bredvid varandra än på motsatta sidor av förhandlingsbordet när man för ett meningsfullt och utforskande samtal. Att vända blicken inåt kan vara ett värdefullt första steg innan man kan inleda meningsfulla och utforskandesamtal. Syftet med ett djupare samtal är inte bara att kommunicera vad den andra personen behöver förbättra, utan även att förstå den egna, dvs.studentens respektive handledarens utgångspunkt.

Vid utforskande samtal ger vi andra en möjlighet att relatera till oss, och att förstå och mötas med empati. Vi får förståelse för vår omgivning när vi bygger förtroendefulla relationer, ett utforskande samtal bidrar till vår förståelse. Det andra steget på vägen till meningsfulla samtal, som studenten kommunicerade, är att avsätta tid. Ta den hjälp du behöver och avsätt tid som en del i att arbeta aktivt med den egna utvecklingen. Vi tror att man vinner mycket på att etablera en berättarkultur på våra framtida arbetsplatser där medarbetarna vågar dela med sig av sina berättelser om framgångar och motgångar.

Reflektion hjälper hjärnan att bli mer fokuserad och närvarande, vilket blivit alltmer nödvändigt på de snabba och ständigt föränderliga arbetsplatserna. Att reagera känslomässigt på sin omgivning är en del av den mänskliga naturen. När du väl accepterar att du är ansvarig för dina reaktioner öppnar du upp en djupare reflektion. Vi mår bra när vi får konstruktiv och helst positiv respons. När du känner dig uppskattad och omtyckt blir det också lättare att hantera förändringar som uppkommer – även negativa sådana. Istället för att titta på det som inte fungerar, med risk att dras ner i en negativ känslospiral, blir det då lättare att känna glädje av det som fortfarande fungerar på jobbet. Utforskande samtal leder till nyfikenhet, reflektion och erfarenhetsutbyte med andra, vilket skapar förutsättningar för utveckling.

För att ge meningsfull feedback och feedforward måste vi förstå den andra personens perspektiv, varför de gör som de gör och vad vi kan lära oss av dem. Att förstå studentens perspektiv kan därför bidra till bättre handledning och bör vara ett mål för framtida handledning.

Nedan finns fyra filmer. Ingen av dessa är regelrätta demonstrationsfilmer utan är tänkta att utgöra ett underlag för diskussion om handledningssamtal. Scenerna utspelar sig på en vårdcentral. Jakob och Tiia i filmerna är handledare/läkare respektive läkarstudenter men agerar här skådespelare och spelar roller för diskussionens skull. 

Film 1 och 2 utgår ifrån samma scenario vilket presenteras i filmerna. Film 1 visar utfallet av ett samtal där Tiia (läkare under utbildning/läkarstudent) inte känner sig lyssnad på. Se den först! Film 2 är ett exempel på hur ett så kallat utforskande samtal kan få ett annat resultat i jämförelse med film 1.

Film 3 och 4 visar på ett annat scenario och en annan utgångspunkt för samtalet. Film 3 visar utfallet av ett samtal där Tiia (läkare under utbildning/läkarstudent) inte får så mycket utrymme. Se den först. Film 4 är ett exempel på hur ett utforskande samtal kan få ett annat resultat i jämförelse med film 3.  

Jakob och Tiia i filmen är handledare/läkare respektive läkarstudenter men agerar här skådespelare och spelar roller för diskussionens skull.