Gå till huvudinnehållet
Lund University

Distriktssköterskeprogrammet: Egenvård/Hemsjukvård, palliativ vård

Egenvård

Berg, K. (2012). Patients' perspectives on recovery from day surgery. (Avhandling för doktorsexamen). Göteborg: Vårdvetenskap och hälsa.

Dean, K., & Kickbusch, I. (1995). Health related behavior in health promotion: utilizing the concept of self care. Health Promotion International, 10, (1), 35-40.

Gustafsson, S. (2016). Egenvård vid lindrig sjukdom. Avhandling: Luleå tekniska universitet.

Hughes, S.A. (2004). Promoting self-management and patient independence. Nursing Standard, 19, (19), 47-52.

Hughes, S. (2003). Promoting independence: The nurse as coach. Nursing Standard, 18, (10), 42-44.

Rapley, P. (1997). Self-care: re-thinking the role of compliance. Australian Journal of Advanced Nursing, 15, (1), 20-25. (Kontakta kursledningen för tillgång till artikeln)

Hemsjukvård, palliativ vård

Andersson, M. (2007). Äldre personers sista tid i livet. Livskvalitet, vård, omsorg och närståendes situation. (avhandling för doktorsexamen, Lunds universitet).

Andersson, I., Pettersson, E., & Sidenvall, B. Participation at care home admission. Vård i Norden, 29, (1), 29-32.

Beck, I. (2013). Att fokusera på varandet i en värld av görande. Stöd till personalen i ett palliativt förhållningssätt vid vård- och omsorgsboende för äldre. (Avhandling för doktorsexamen). Lund: Hälsa, vård och samhälle.

Beck-Friis, B., &  Strang, P. (red). (2005). Palliativ medicin. Stockholm: Liber.

Borrelli, B., Novak, S., Hecht, J., Emmons, K., Papandonatos, G., & Abrams, D. (2005). Home health care nurses as a new channel for smoking cessation treatment: Outcomes from project CARES (Community-nurse Assisted Research and Education on Smoking). Preventive Medicine, 41, 815-821.

Bowles, K. H., & Baugh, A. C. (2007). Applying reserach evidence to optimize telehomecare. Journal of Cardiovascular Nursing, 22, (1), 5-15.

Bökberg, C. (2017). Care and service at home for persons with dementia. Structure, process and outcomes. Avhandling: Lunds universitet.

De Marinis, V. (1998). Tvärkulturell vård i livets slutskede. Lund: Studentlitteratur.

Efraimsson, E., Rasmussen, B. H., Gilje, F., & Sandman, P. (2003). Expressions of power and powerlessness in discharge planning: a case study of an older woman on her way home. Journal of Clinical Nursing, 12, 707-716.

Efraimsson, E., Sandman, P.O., Hyden, L.C., & Holritz Rasmussen, B. (2006). How to get one’s voice heard: the problems of the discharge planning conference. Journal of Advanced Nursing, 53, (6), 646-655.

Efraimsson, E., Sandman, P.O., & Rasmussen, B. H. (2006). ”They were talking about me” – elderly women’s experiences of taking part in a discharge planning conference. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20, (1), 68-78.

Efraimsson, E., Sandman, P.O., Hyden, L.C., & Holritz Rasmussen, B. (2004). Discharge planning: “fooling ourselves?” – patient participation in conferences. Journal of Clnical Nursing, 13, (5), 562-570.

Fex, A. (2011). From novice towards self-care expert. Studies of self-care among persons using advanced medical technology at home. Avhandling: Linköpings universitet.

Fridegren, I., & Lyckander, S. (2009). Palliativ vård. Stockholm, Liber.

Hallberg, U, Hallberg L, & Hallberg C. (2015). Vuxna människor med funktionsnedsättningar. Lund: Studentlitteratur.

Hofflander, M. (2015). Implementing video conferencing in discharge planning sessions. Leadership and organizational culture when designing IT support for everyday work in nursing practice. (avhandling för doktorsexamen: Blekinge tekniska högskola).

Hovde, B., Hallberg, I.R., & Edberg, A-K. (2008). Public care among older non-Nordic immigrants in Sweden in comparison with Nordic born controls. Vård i Norden, 90, (4), 9-13.

Iwarsson, S., Horstmann, V., Carlsson, G., Oswald, F., & Wahl Person, H-W. (2009). Environment fit predicts falls in older adults better than the consideration of environmental hazards only. Clinical Rehabilation, 23(6), 558-567.

Kirsebom, Marie. (2015). Mind the gap. Organizational factors related to transfers of older people between nursing homes and hospital care. (avhandling för doktorsexamen: Uppsala universitet).

Lantz, G., & Gaunt, D. (1996). Hemmet i vården, vården i hemmet. Stockholm: Liber.

Larsson, M., & Rundgren, Å. (1997). Geriatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, G. & Wilde Larsson, B. (1998). Quality of care: relationship between the perceptions of elderly home care users and their caregivers. Scandinavian Journal of Social Welfare, 7, 252-258.

Lundh, U., & Williams, S. (1997). The challenges of improving discharge planning in Sweden and the UK: different but the same. Journal of Clinical Nursing, 6, (6), 435-442.

Munck, B. (2011). Medical technology in palliative home care as experienced by patients, their next-of-kin and disrict nurses. Avhandling. Högskolan i Jönköping.

Niklasson, J. (2015). Livsgnista hos mycket gamla människor med fokus på stroke, depression och överlevnad. (avhandling för doktorsexamen: Umeå universitet).

Nilsson, A. (2001). Omvårdnadskompetens inom hemsjukvård: en deskriptiv studie. (avhandling för doktorsexamen,  Göteborgs universitet).

Nilsson, C., Skar, L., & Soderberg, S. (2010). Swedish district nurses' experiences on the use of information and communication technology for supporting people with serious chronic illness living at home - a case study. Scandinavian Journal of Caring Scínces, 24, 259-265.

Pajalic, Z. (2013). Matdistribution till äldre hemmaboende personer ur flera perspektiv. (Avhandling för doktorsexamen). Örebro: Hälsovetenskap och medicin.

Raunkiär. (2007). At väre döende hjemme: hverdagsliv og idealer. (Avhandling för doktorsexamen). Lund: Socialhögskolan.

Reitan, A-M., & Schölberg, T. (2003). Onkologisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Rydeman, I, & Törnkvist, L. (2006). The patient's vulnerability, dependence and exposed situation in the discharge process: experiences of district nurses, geriatric nurses and social workers. Journal of Clinical Nursing, 15, 1299-1307.

Rydeman I-B. (2013). Discharged from hospital and in need of home care nursing - experience of older persons, their relatives and care professionals. (Avhandling för doktorsexamen). Stockholm: Ersta Sköndals högskola.

Sandman, L. & Woods, S. (Red.). (2003). God palliativ vård. Lund: Studentlitteratur.

Sherman, H. (2012). Preventive home visits for 75-year-old persons by the district nurse. (Licentiatavhandling). Stockholm: KI.

Schölberg, T., & Reitan, A. (2002). Omvårdnad vid cancersjukdom. Stockholm: Liber AB.

Shipman, C., Burt, J., Ream, E., Beynon, T., Richardson, A., & Addington-Hall, J. (2008). Improving district nurses' confidence and knowledge in the principles and practice of palliative care. Journal of Advanced Nursing, 63, (5), 494-505.

Sjölander, C. (2012). Consequences for family members of being informal care-givers to a person with advanced cancer. (Avhandling för doktorsexamen). Jönköping: Hälsohögskolan.

SoS-rapport 1997:8. Behov, bedömning, beslut i äldreomsorgen. Stockholm: Fritzes.

Westlund, P. (2001). Biståndsboken. Lärobok för äldreomsorgen. Stockholm: Liber.

Westlund, P. (2015). Att vända en verksamhet - från en patogen till en salutogen äldreomsorg. Stockholm: Gothia fortbildning.

Öhlén, J. (2001). Lindrat lidande: att vara i en fristad: berätterlser från palliativ vård. Nora: Nya doxa.

Öhlén, A. (2015). Advanced home care - nurses' everyday practice. (avhandling för doktorsexamen: Karolinska institutet).