Gå till huvudinnehållet
Det verkar som att du använder Internet Explorer 11 eller en äldre version. Den här webbplatsen fungerar bäst med moderna webbläsare som de senaste versionerna av Chrome, Firefox, Safari och Edge. Om du fortsätter med den här webbläsaren kan du få oväntad
Lund University

Distriktssköterskeprogrammet: Egenvård/Hemsjukvård, palliativ vård

Egenvård

Berg, K. (2012). Patients' perspectives on recovery from day surgery. (Avhandling för doktorsexamen). Göteborg: Vårdvetenskap och hälsa.

Dean, K., & Kickbusch, I. (1995). Health related behavior in health promotion: utilizing the concept of self care. Health Promotion International, 10, (1), 35-40.

Gustafsson, S. (2016). Egenvård vid lindrig sjukdom. Avhandling: Luleå tekniska universitet.

Hughes, S.A. (2004). Promoting self-management and patient independence. Nursing Standard, 19, (19), 47-52.

Hughes, S. (2003). Promoting independence: The nurse as coach. Nursing Standard, 18, (10), 42-44.

Rapley, P. (1997). Self-care: re-thinking the role of compliance. Australian Journal of Advanced Nursing, 15, (1), 20-25. (Kontakta kursledningen för tillgång till artikeln)

Hemsjukvård, palliativ vård

Andersson, M. (2007). Äldre personers sista tid i livet. Livskvalitet, vård, omsorg och närståendes situation. (avhandling för doktorsexamen, Lunds universitet).

Andersson, I., Pettersson, E., & Sidenvall, B. Participation at care home admission. Vård i Norden, 29, (1), 29-32.

Beck, I. (2013). Att fokusera på varandet i en värld av görande. Stöd till personalen i ett palliativt förhållningssätt vid vård- och omsorgsboende för äldre. (Avhandling för doktorsexamen). Lund: Hälsa, vård och samhälle.

Beck-Friis, B., &  Strang, P. (red). (2005). Palliativ medicin. Stockholm: Liber.

Borrelli, B., Novak, S., Hecht, J., Emmons, K., Papandonatos, G., & Abrams, D. (2005). Home health care nurses as a new channel for smoking cessation treatment: Outcomes from project CARES (Community-nurse Assisted Research and Education on Smoking). Preventive Medicine, 41, 815-821.

Bowles, K. H., & Baugh, A. C. (2007). Applying reserach evidence to optimize telehomecare. Journal of Cardiovascular Nursing, 22, (1), 5-15.

Bökberg, C. (2017). Care and service at home for persons with dementia. Structure, process and outcomes. Avhandling: Lunds universitet.

De Marinis, V. (1998). Tvärkulturell vård i livets slutskede. Lund: Studentlitteratur.

Efraimsson, E., Rasmussen, B. H., Gilje, F., & Sandman, P. (2003). Expressions of power and powerlessness in discharge planning: a case study of an older woman on her way home. Journal of Clinical Nursing, 12, 707-716.

Efraimsson, E., Sandman, P.O., Hyden, L.C., & Holritz Rasmussen, B. (2006). How to get one’s voice heard: the problems of the discharge planning conference. Journal of Advanced Nursing, 53, (6), 646-655.

Efraimsson, E., Sandman, P.O., & Rasmussen, B. H. (2006). ”They were talking about me” – elderly women’s experiences of taking part in a discharge planning conference. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20, (1), 68-78.

Efraimsson, E., Sandman, P.O., Hyden, L.C., & Holritz Rasmussen, B. (2004). Discharge planning: “fooling ourselves?” – patient participation in conferences. Journal of Clnical Nursing, 13, (5), 562-570.

Fex, A. (2011). From novice towards self-care expert. Studies of self-care among persons using advanced medical technology at home. Avhandling: Linköpings universitet.

Fridegren, I., & Lyckander, S. (2009). Palliativ vård. Stockholm, Liber.

Hallberg, U, Hallberg L, & Hallberg C. (2015). Vuxna människor med funktionsnedsättningar. Lund: Studentlitteratur.

Hofflander, M. (2015). Implementing video conferencing in discharge planning sessions. Leadership and organizational culture when designing IT support for everyday work in nursing practice. (avhandling för doktorsexamen: Blekinge tekniska högskola).

Hovde, B., Hallberg, I.R., & Edberg, A-K. (2008). Public care among older non-Nordic immigrants in Sweden in comparison with Nordic born controls. Vård i Norden, 90, (4), 9-13.

Iwarsson, S., Horstmann, V., Carlsson, G., Oswald, F., & Wahl Person, H-W. (2009). Environment fit predicts falls in older adults better than the consideration of environmental hazards only. Clinical Rehabilation, 23(6), 558-567.

Kirsebom, Marie. (2015). Mind the gap. Organizational factors related to transfers of older people between nursing homes and hospital care. (avhandling för doktorsexamen: Uppsala universitet).

Lantz, G., & Gaunt, D. (1996). Hemmet i vården, vården i hemmet. Stockholm: Liber.

Larsson, M., & Rundgren, Å. (1997). Geriatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, G. & Wilde Larsson, B. (1998). Quality of care: relationship between the perceptions of elderly home care users and their caregivers. Scandinavian Journal of Social Welfare, 7, 252-258.

Lundh, U., & Williams, S. (1997). The challenges of improving discharge planning in Sweden and the UK: different but the same. Journal of Clinical Nursing, 6, (6), 435-442.

Munck, B. (2011). Medical technology in palliative home care as experienced by patients, their next-of-kin and disrict nurses. Avhandling. Högskolan i Jönköping.

Niklasson, J. (2015). Livsgnista hos mycket gamla människor med fokus på stroke, depression och överlevnad. (avhandling för doktorsexamen: Umeå universitet).

Nilsson, A. (2001). Omvårdnadskompetens inom hemsjukvård: en deskriptiv studie. (avhandling för doktorsexamen,  Göteborgs universitet).

Nilsson, C., Skar, L., & Soderberg, S. (2010). Swedish district nurses' experiences on the use of information and communication technology for supporting people with serious chronic illness living at home - a case study. Scandinavian Journal of Caring Scínces, 24, 259-265.

Pajalic, Z. (2013). Matdistribution till äldre hemmaboende personer ur flera perspektiv. (Avhandling för doktorsexamen). Örebro: Hälsovetenskap och medicin.

Raunkiär. (2007). At väre döende hjemme: hverdagsliv og idealer. (Avhandling för doktorsexamen). Lund: Socialhögskolan.

Reitan, A-M., & Schölberg, T. (2003). Onkologisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Rydeman, I, & Törnkvist, L. (2006). The patient's vulnerability, dependence and exposed situation in the discharge process: experiences of district nurses, geriatric nurses and social workers. Journal of Clinical Nursing, 15, 1299-1307.

Rydeman I-B. (2013). Discharged from hospital and in need of home care nursing - experience of older persons, their relatives and care professionals. (Avhandling för doktorsexamen). Stockholm: Ersta Sköndals högskola.

Sandman, L. & Woods, S. (Red.). (2003). God palliativ vård. Lund: Studentlitteratur.

Sherman, H. (2012). Preventive home visits for 75-year-old persons by the district nurse. (Licentiatavhandling). Stockholm: KI.

Schölberg, T., & Reitan, A. (2002). Omvårdnad vid cancersjukdom. Stockholm: Liber AB.

Shipman, C., Burt, J., Ream, E., Beynon, T., Richardson, A., & Addington-Hall, J. (2008). Improving district nurses' confidence and knowledge in the principles and practice of palliative care. Journal of Advanced Nursing, 63, (5), 494-505.

Sjölander, C. (2012). Consequences for family members of being informal care-givers to a person with advanced cancer. (Avhandling för doktorsexamen). Jönköping: Hälsohögskolan.

SoS-rapport 1997:8. Behov, bedömning, beslut i äldreomsorgen. Stockholm: Fritzes.

Westlund, P. (2001). Biståndsboken. Lärobok för äldreomsorgen. Stockholm: Liber.

Westlund, P. (2015). Att vända en verksamhet - från en patogen till en salutogen äldreomsorg. Stockholm: Gothia fortbildning.

Öhlén, J. (2001). Lindrat lidande: att vara i en fristad: berätterlser från palliativ vård. Nora: Nya doxa.

Öhlén, A. (2015). Advanced home care - nurses' everyday practice. (avhandling för doktorsexamen: Karolinska institutet).