Gå till huvudinnehållet
Lund University

Distriktssköterskeprogrammet: Hjärta-kärl/Hud, sår, infektion

Hjärta-kärl

Asplund, K. (2003). Stroke - riskfaktorer och primärprevention. Läkartidningen, 100, (44), 3500-3505.

Bengtsson, Ulrika. (2016). Self-management in hypertension care. (avhandling för doktorsexamen: Göteborgs universitet).

Björntorp, P. (2001). Heart and soul: stress and the metabolic syndrome. Scandinavian Cardiovascular Journal, 35, 172-177.

Blom, M. (2005). Psychosocial risk factors in women with coronary heart disease: stress, social support and a behavioral intervention. (avhandling för doktorsexamen: Karolinska institutet).

Blomstrand, A. (2014). Life style intervention in primary care and aspects on stroke prevention. (Avhandling för doktorsexamen). Göteborg: Sahlgrenska akademin.

Brandon, A.F., Schuessler, J.B., Ellison, K.J., & Lazenby, R.B. (2009). The effects of an advanced practice nurse led telephone intervention on outcomes of patients with heart failure. Applied Nursing Research, 22, (4), 1-7.

Cederholm, J., Nilsson, P. M., Anderberg, C.-P., Fröberg, L., & Petersson, U. (2002). Blood pressure and other cardiovascular risk factors among treated hypertensives in Swedish primary health care. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 20, 224-229.

Drevenhorn, E. (2006). Counselling patients with hypertension at health centers: a nursing perspective. (avhandling för doktorsexamen, Göteborgs universitet). http://hdl.handle.net/2077/713

Drevenhorn, E., Håkansson, A. & Petersson, K. (2001). Counselling hypertensive patients: an observational study of 21 public health nurses. Clinical Nursing Research, 10, (4), 369-86.

Drevenhorn, E., Håkansson, A. & Petersson, K. (2001). Blood pressure measurement-an observational study of 21 public health nurses. Journal of Clinical Nursing, 10, (2):189-94.

Folkow, B. (2003) Salt och blodtryck – ett hundraårigt stridsäpple. Läkartidningen, 100, (40): 3142-3147.

Hildingh, C., & Baigi, A. (2010). The association among hypertension and reduced psychological well-being, anxiety and sleep disturbances: a population study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24, 366-371.

Hägglund, L., Boman, K., & Lundman, B. (2008). The experience of fatigue among elderly women with chronic heart failure. European Journal of Cardiovascular Nursing, 7(4), 290-295.

Kahan, T., & Nyström, F. (Red). (2009). Hypertoni och 24-timmarsmätning av blodtryck. Lund: Studentlitteratur.

Larson, J. (2005). Life situation after stroke: the spouses' perspective. (Avhandling för doktorsexamen). Stockholm: Karolinska institutet.

Lingfors, H., Lindström, K., Persson, L-G., Bengtsson, C., & Lissner, L. (2003). Lifestyle changes after a health dialogue. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 21, 248.252.

Mattila, R., Malmivaara, A., Kastarinen, M., Kivela, S. L., & Nissinen, A. (2003). Effectiveness of multidisciplinary lifestyle intervention for hypertension: a randomised controlled trial. Journal of Human Hypertension, 17, (3), 199-205.

Mätzsch, T., & Gottsäter, A. (2007). Stroke och cerebrovaskulär sjukdom. Lund: Studentlitteratur.

NIlsson, P.M., Olsson, A.G., & Zethelius, B. (Red.). (2006). Metabola syndromet. Bakgrund, mekanismer och behandling. Lund: Studentlitteratur.

Norby, S. M., Stroebel, R. J., & Canzanello, V. J. (2003). Physician-nurse team approaches to improve blood pressure control. Journal of Clinical Hypertension (Greewich), 5, (6), 386-392.

Nyström, F. (Red.). (2008). Hypertoni och metabola syndromet. Lund: Studentlitteratur.

Wamala, S. P. (2001). Stora sociala skillnader bakom kvinnors risk för kranskärlssjukdom. Läkartidningen, 98, (3), 177-181.

Weinehall, L., Öhgren, B., Persson, M., Stegmayr, B., Boman, K., Hallmans, G., & Lindholm, L. H. (2002). High remaining risk in poorly treated hypertension: the 'rule of halves' still exists. Journal of Hypertension, 20, (10), 2081-2088.

Verdouw-van Tol, H.C.L., Peltenburg, H.G., & Koster, T. (2010). Improved cardiovascular risk profile in patients referred to a specialised vascular outpatient clinic: a cohort study. European Journal of Cardiovascular Nursing, 9, 101-107.

Hud, sår, infektion

Armstrong, M.L., Caliendo, C. & Roberts A.E. (2006). Genital piercings: What is known and what people with genital piercings tell us. Urologic Nursing, 26, (3), 173-179.

Bjellerup, M. (1994). Ben- och fotsår; diagnostik, klinik, terapi. Kävlinge: DermEduc.

Bjellerup, M. (1995). Ben- och fotsår; dopplerteknik.  Kävlinge: DermEduc.

Bjellerup, M. (1999). Dermatologifallen. Barsebäck: DermEduc.

Björnberg, A., & Tegner, E. (2004). Hudatlas. Malmö: Yamanouchi Pharma.

Cronberg, S. (1997). Infektioner - sjukdomsbild, miljö, behandling. Stockholm: Liber.

Friman, A. (2012). Distriktssköterskors erfarenhet av sårbehandling i primärvården. (Licentiatavhandling). Stockholm: KI.

Gniadecki, R. (2005). Akuta hudsjukdomar. Stockholm: Liber.

Lindahl, E. (2008). Striving for purity. Interviews with people with malodorous exuding ulcers and their nurses. (Akademisk avhandling för doktorsexamen). Uppsalla universitet.

Lindholm, C. (2003). Sår - vård av patienter med ben- fot- och trycksår. Lund: Studentlitteratur.

Lindholm, C., & Grauers, M. (2007). Sårbehandling 2007/2008: Katalog över sårprodukter. Stockholm: Gothia.

Moffatt, C.J. (2004). Perspectives on concordance in leg ulcer management. Journal of Wound Care, 13, (6), 243-248.

Paquacy, L., Wouters, R., Defloor, T., Buntinx, F., Debaillie, R., & Geys, L. (2008). Adherence to pressure ulcer prevention guidelines in home care: a survey of current practice. Journal of Clinical Nursing, 17, 627-636.

Rorsman, H., Björnberg, A., & Vahlquist, A. (2007). Dermatologi, venereologi. Lund: Studentlitteratur.

van Hecke, A., Grypdonck, M., Seele, H., de Bacquer, D., & Defloor, T. (2008). How evidence-based is venous leg ulcer care? A survey in community settings. Journal of Advanced Nursing, 65, (2), 337-347.

VanDenKerkhof, EG, Hopman, WM, Carley, M, Kuhnke, JL & Harrison, MB. (2013). Leg ulcer nursing care in the community: a prospective cohort study of the symptom of pain. BMC Nursing, 12, 3.