Gå till huvudinnehållet
Det verkar som att du använder Internet Explorer 11 eller en äldre version. Den här webbplatsen fungerar bäst med moderna webbläsare som de senaste versionerna av Chrome, Firefox, Safari och Edge. Om du fortsätter med den här webbläsaren kan du få oväntad
Lund University

Distriktssköterskeprogrammet: Hälsa, ohälsa/Hälsopedagogik, kommunikation

Hälsa, ohälsa

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Köping: Natur och kultur.

Gyllencreutz, L. (2015). Skador bland barn och äldre i utomhusmiljö, uppfattningar om risker och primärpreventiva strategier. (avhandling för doktorsexamen: Umeå universitet).

Hjelm, K., Nyberg, P., Isacsson, Å., & Apelqvist, J. (1999). Beliefs about health and illness essential for self-care practice: a comparison of migrant Yugoslavian and Swedish diabetic females. Journal of Advanced Nursing, 30, (5), 1147-1159.

Hjelm, K., Bard, K. Nyberg, P., & Apelqvist, J. (2003). Religious and cultural distance in beliefs about health and illness in women with diabetes mellitus of different origin living in Sweden. International Journal of Nursing Studies, 40, (6). 627-643.

Hwu, Y.-J., Coates, V. E., & Boore, J. R. P. (2001). The evolving concept of health in nursing research: 1988-1998. Patient Education and Counseling, 42, 105-114.

Kallenberg, K., & Larsson, G. (2000). Människans hälsa. Livsåskådning och personlighet. Falun: Natur och Kultur.

Kendall, S. (Red). (1998). Health and empowerment - research and practice. London: Arnold.

Klockars, K., & Österman, B. (Eds.). (2000). Begrepp om hälsa - filosofiska och etiska perspektiv på livskvalitet, hälsa och vård. Stockholm: Liber.

Medin, J., & Alexandersson, K. (2000). Hälsa och hälsofrämjande - en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.

Sullivan, M. (2003). The new subjective medicine: taking the patient's point of view on health care and health. Social Science and Medicine, 56, 1595-1604.

Tamm, M. (1996). Modeller för hälsa och sjukdom. Stockholm: Liber.

Willman, A. (1996). Hälsa är att leva. (FoU-rapport 47 SHSTF). Stockholm: Vårdförbundet.

Östlin, P., Danielsson, M., Diderichsen, F., Härenstam, A., & Lindberg, G. (Red.). (1996). Kön och ohälsa. Studentlitteratur: Lund.

Hälsopedagogik, kommunikation

Barth, T., & Näslund, C. (2006). Motiverande samtal - MI. Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur.

Bergstrand, M. (2000). Hälsorådgivande samtal – kommunikativa strategier i samspel mellan distriktssköterska och patient. (avhandling för doktorsexamen, Stockholms universitet).

Björvell, H. (2001). Empowerment - en del i ett rehabiliteringsprogram. Svensk Rehabilitering, 2, 48-49.

Björvell, H. (1999). "Patient empowerment" - målet är bättre hälsa och stärkt beslutanderätt. Läkartidningen, 96, (44), 4816-4820.

Brobeck, E. (2014). Livsstilssamtal och livsförändringar - en utmaning i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. (Avhandling för doktorsexamen). Örebro: Hälso- och vårdvetenskap.

Brown, I., & Thompson, J. (2007). Primary care nurses' attitudes, beliefs and own body size in relation to obesity management. Journal of Advanced Nursing, 60, (5), 535-543.

Cooper, H. C., Booth, K., & Gill, G. (2003). Patients' perspectives on diabetes health care education. Health Education research, 18, (2), 191-206.

Coulter, A., & Ellins, J. (2007). Effectiveness of strategies for informning, educating, and involving patients. British Medical Journal, 335, 24-27.

Carlson, G. D., & Warne, T. (2007). Do healthier nurses make better health promotors? A review of the literature. Nurse Education Today, 27, (5), 506-513.
d'Elia, G. (2004). Det kognitiva samtalet i vården. Stockholm: Natur och kultur.

Edvardsson, D. (Red.). (2010). Personcentrerad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Elo, S. L., & Calltorp, J. B. (2002). Health promotive action and preventive action model (HPA model) for the classification of health care services in public health nursing. Scandinavian Journal of Public Health, 30, (3), 200-208.

Eriksson, I., & Nilsson, K. (2008). Preconditions needed for establishing a trusting relationship during health counselling - an interview study. Journal of Clinical Nursing, 17, 2352-2359.

Faulkner, A. (1998). Det professionella samtalet. Om samspel och kommunikation i omvårdnadsprocessen.Lund: Studentlitteratur.

Fossum, B. (Red.). (2007). Kommunikation - samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur.

Gedda, B. (2001). Den offentliga hemligheten - en studie om sjuksköterskans pedagogiska funktion och kompetens i folkhälsoarbetet. (avhandling för doktorsexamen, Göteborgs universitet).

Granbom, A.-K. (1998). Att motivera till hälsa. Lund: Studentlitteratur.

Gyllenhammar, C. (2007). Att bryta vanor: kognitiv och beteendeinriktad behandling vid missbruk och beroende. Stockholm: Natur och kultur.

Hadziabdic, E. (2011). The use of interpreter in healthcare - perspectives of individuals, healthcare staff and families. (avhandling för doktorsexamen, Blekinge tekniska högskola).

Hansson Scherman, M., & Runesson, U. (Red.). (2010). Den lärande patienten. Lund: Studentlitteratur.

Heap, K. (1995). Samtal med äldre. Lund: Studentlitteratur.

Hedberg, B., Cederborg, AC., & Johanson, M. (2007). Care-planning meetings with stroke survivors: nurses as moderators of the communication. Journal of Nursing Management, 15, (2), 214-21.

Holm Ivarsson, B. (2010). Motiverande samtal - praktisk handbok för skolan. Stockholm: Gothia.

Jarlbro, G. (2004). Hälsokommunikation – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, H. (2010). En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. En studie med utgångspunkt från vårdens professioner. Avhandling: Umeå universitet.

Klang Söderkvist, B. (Red.). (2001). Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur.

Kostenius, C., & Lindqvist, A-K. (2006). Hälsovägledning - från tanke till ord och handling. Lund: Studentlitteratur.

Lambe, B., & Collins, C. (2010). A qualitative study of lifestyle counselling in general practice in Ireland. Family Practice, 27, 219-223.

Lefévre, Å. (2014). Early parental support in child health care - parental groups. A challenge in a changing society. (Licentiatavhandling). Lund: Hälsa, vård och samhälle.

Lejsgaard Christensen, S., & Huus Jensen, B. (2004). Didaktik och patientutbildning. Lund: Studentlitteratur.

Leung, C.M., Ho, G.K.H., Foong, M., Ho, C.F., Lee, P.K.K., & Mak, L.S.P. (2005), Small-group hypertension health education programme: a process and outcome evaluation. Journal of Advanced Nursing, 52,(6), 631-639.

Lorig, K. (2000). Patient education: a practical approach. Thousand Oaks, CA: Sage.

McGough, G. (2004). Using health psychology to support health education. Nursing Standard, 18, (39), 46-52.

Nilsson, B., & Waldemarson, A-K. (2007). Kommunikation - samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur.

Norman, M., & Fröling, K. (2008). Nära och kära. Att möta och bemöta anhöriga i äldreomsorgen. Stockholm: Liber.

Palm Beskow, A., & Unnerstad, B. (1994). Kognitivt arbetssätt – en psykologisk teori för samverkan med patienten. Natur och Kultur.

Pilhammar Andersson, E. (red.). (2003). Pedagogik inom vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur.

Ringsberg, KC, Olander, E & Tillgren, P. (Red). (2014). Health literacy. Lund: Studentlitteratur.

Rubak, S., Andbaek, A., Lauritzen, T., & Christensen, B. (2005). Motivational interviewing: a systematic review and meta-analysis. British Journal of General Practice, 55, (513), 305-312.

Saarmann, L., Daugherty, J., & Riegel, B. (2000). Patient teaching to promote behavioral change. Nursing Outlook, 48, 281-287.

Sandlund, C., Kane, K., Ekstedt, M. & Westman, J. (2018). Patients' experiences of motivation, change, and challenges in group treatment for insomnia in primary care: a focus group study. BMC Family Practice, 19, 111.

Svederberg, E., Svensson, L., & Kindeberg, T. (2001). Pedagogik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur.

Thorne, S. E., Ternulf Nyhlin, K., & Paterson, B. L. (2000). Attitudes toward patient expertise in chronic illness. International Journal of Nursing Studies, 37, (4), 303-311.

Trygg Lycke, Kuehn Krylborn & Holm Ivarsson. (2013). Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma: vuxna, ungdomar och barn. Lund: Studentlitteratur.

Tschudin, V. (1995). Counselling skills for nurses (4th ed.). London: Bailliére Tindall.

Westin, L. (2008). Encounters in nursing homes - a hermeneutical study. Akademisk avhandling för doktorsexamen. Göteborgs universitet, http://hdl.handle.net/2077/18355

Whetstone, W. R., & Reid, J. C. (1991). Health promotion of older adults: perceived barriers. Journal of Advanced Nursing, 16, (11), 1343-1349.

Whitehead, D. (2000). What is the role of health promotion in nursing? Professional Nurse, 15, (4), 257-259. (Kontakta kursledningen för tillgång till artikeln)

Whitman, N.I., Graham, B.A., Gleit, C.J., & Boyd, M.D. (Eds.). (1992). Teaching in nursing practice - a professional model (2nd ed.). Norwalk, Connecticut: Appleton & Lange.

Östlund, Ann-Sofie. (2015). Motivational Interviewing in primary care. Nurses experinces and actual use of the method. (avhandling för doktorsexamen: Uppsala universitet).