Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Köping: Natur och kultur.
Gyllencreutz, L. (2015). Skador bland barn och äldre i utomhusmiljö, uppfattningar om risker och primärpreventiva strategier. (avhandling för doktorsexamen: Umeå universitet).
Hjelm, K., Nyberg, P., Isacsson, Å., & Apelqvist, J. (1999). Beliefs about health and illness essential for self-care practice: a comparison of migrant Yugoslavian and Swedish diabetic females. Journal of Advanced Nursing, 30, (5), 1147-1159.
Hjelm, K., Bard, K. Nyberg, P., & Apelqvist, J. (2003). Religious and cultural distance in beliefs about health and illness in women with diabetes mellitus of different origin living in Sweden. International Journal of Nursing Studies, 40, (6). 627-643.
Hwu, Y.-J., Coates, V. E., & Boore, J. R. P. (2001). The evolving concept of health in nursing research: 1988-1998. Patient Education and Counseling, 42, 105-114.
Kallenberg, K., & Larsson, G. (2000). Människans hälsa. Livsåskådning och personlighet. Falun: Natur och Kultur.
Kendall, S. (Red). (1998). Health and empowerment - research and practice. London: Arnold.
Klockars, K., & Österman, B. (Eds.). (2000). Begrepp om hälsa - filosofiska och etiska perspektiv på livskvalitet, hälsa och vård. Stockholm: Liber.
Medin, J., & Alexandersson, K. (2000). Hälsa och hälsofrämjande - en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Sullivan, M. (2003). The new subjective medicine: taking the patient's point of view on health care and health. Social Science and Medicine, 56, 1595-1604.
Tamm, M. (1996). Modeller för hälsa och sjukdom. Stockholm: Liber.
Willman, A. (1996). Hälsa är att leva. (FoU-rapport 47 SHSTF). Stockholm: Vårdförbundet.
Östlin, P., Danielsson, M., Diderichsen, F., Härenstam, A., & Lindberg, G. (Red.). (1996). Kön och ohälsa. Studentlitteratur: Lund.
Barth, T., & Näslund, C. (2006). Motiverande samtal - MI. Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur.
Bergstrand, M. (2000). Hälsorådgivande samtal – kommunikativa strategier i samspel mellan distriktssköterska och patient. (avhandling för doktorsexamen, Stockholms universitet).
Björvell, H. (2001). Empowerment - en del i ett rehabiliteringsprogram. Svensk Rehabilitering, 2, 48-49.
Björvell, H. (1999). "Patient empowerment" - målet är bättre hälsa och stärkt beslutanderätt. Läkartidningen, 96, (44), 4816-4820.
Brobeck, E. (2014). Livsstilssamtal och livsförändringar - en utmaning i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. (Avhandling för doktorsexamen). Örebro: Hälso- och vårdvetenskap.
Brown, I., & Thompson, J. (2007). Primary care nurses' attitudes, beliefs and own body size in relation to obesity management. Journal of Advanced Nursing, 60, (5), 535-543.
Cooper, H. C., Booth, K., & Gill, G. (2003). Patients' perspectives on diabetes health care education. Health Education research, 18, (2), 191-206.
Coulter, A., & Ellins, J. (2007). Effectiveness of strategies for informning, educating, and involving patients. British Medical Journal, 335, 24-27.
Carlson, G. D., & Warne, T. (2007). Do healthier nurses make better health promotors? A review of the literature. Nurse Education Today, 27, (5), 506-513.
d'Elia, G. (2004). Det kognitiva samtalet i vården. Stockholm: Natur och kultur.
Edvardsson, D. (Red.). (2010). Personcentrerad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Elo, S. L., & Calltorp, J. B. (2002). Health promotive action and preventive action model (HPA model) for the classification of health care services in public health nursing. Scandinavian Journal of Public Health, 30, (3), 200-208.
Eriksson, I., & Nilsson, K. (2008). Preconditions needed for establishing a trusting relationship during health counselling - an interview study. Journal of Clinical Nursing, 17, 2352-2359.
Faulkner, A. (1998). Det professionella samtalet. Om samspel och kommunikation i omvårdnadsprocessen.Lund: Studentlitteratur.
Fossum, B. (Red.). (2007). Kommunikation - samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur.
Gedda, B. (2001). Den offentliga hemligheten - en studie om sjuksköterskans pedagogiska funktion och kompetens i folkhälsoarbetet. (avhandling för doktorsexamen, Göteborgs universitet).
Granbom, A.-K. (1998). Att motivera till hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Gyllenhammar, C. (2007). Att bryta vanor: kognitiv och beteendeinriktad behandling vid missbruk och beroende. Stockholm: Natur och kultur.
Hadziabdic, E. (2011). The use of interpreter in healthcare - perspectives of individuals, healthcare staff and families. (avhandling för doktorsexamen, Blekinge tekniska högskola).
Hansson Scherman, M., & Runesson, U. (Red.). (2010). Den lärande patienten. Lund: Studentlitteratur.
Heap, K. (1995). Samtal med äldre. Lund: Studentlitteratur.
Hedberg, B., Cederborg, AC., & Johanson, M. (2007). Care-planning meetings with stroke survivors: nurses as moderators of the communication. Journal of Nursing Management, 15, (2), 214-21.
Holm Ivarsson, B. (2010). Motiverande samtal - praktisk handbok för skolan. Stockholm: Gothia.
Jarlbro, G. (2004). Hälsokommunikation – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, H. (2010). En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. En studie med utgångspunkt från vårdens professioner. Avhandling: Umeå universitet.
Klang Söderkvist, B. (Red.). (2001). Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur.
Kostenius, C., & Lindqvist, A-K. (2006). Hälsovägledning - från tanke till ord och handling. Lund: Studentlitteratur.
Lambe, B., & Collins, C. (2010). A qualitative study of lifestyle counselling in general practice in Ireland. Family Practice, 27, 219-223.
Lefévre, Å. (2014). Early parental support in child health care - parental groups. A challenge in a changing society. (Licentiatavhandling). Lund: Hälsa, vård och samhälle.
Lejsgaard Christensen, S., & Huus Jensen, B. (2004). Didaktik och patientutbildning. Lund: Studentlitteratur.
Leung, C.M., Ho, G.K.H., Foong, M., Ho, C.F., Lee, P.K.K., & Mak, L.S.P. (2005), Small-group hypertension health education programme: a process and outcome evaluation. Journal of Advanced Nursing, 52,(6), 631-639.
Lorig, K. (2000). Patient education: a practical approach. Thousand Oaks, CA: Sage.
McGough, G. (2004). Using health psychology to support health education. Nursing Standard, 18, (39), 46-52.
Nilsson, B., & Waldemarson, A-K. (2007). Kommunikation - samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur.
Norman, M., & Fröling, K. (2008). Nära och kära. Att möta och bemöta anhöriga i äldreomsorgen. Stockholm: Liber.
Palm Beskow, A., & Unnerstad, B. (1994). Kognitivt arbetssätt – en psykologisk teori för samverkan med patienten. Natur och Kultur.
Pilhammar Andersson, E. (red.). (2003). Pedagogik inom vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur.
Ringsberg, KC, Olander, E & Tillgren, P. (Red). (2014). Health literacy. Lund: Studentlitteratur.
Rubak, S., Andbaek, A., Lauritzen, T., & Christensen, B. (2005). Motivational interviewing: a systematic review and meta-analysis. British Journal of General Practice, 55, (513), 305-312.
Saarmann, L., Daugherty, J., & Riegel, B. (2000). Patient teaching to promote behavioral change. Nursing Outlook, 48, 281-287.
Sandlund, C., Kane, K., Ekstedt, M. & Westman, J. (2018). Patients' experiences of motivation, change, and challenges in group treatment for insomnia in primary care: a focus group study. BMC Family Practice, 19, 111.
Svederberg, E., Svensson, L., & Kindeberg, T. (2001). Pedagogik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur.
Thorne, S. E., Ternulf Nyhlin, K., & Paterson, B. L. (2000). Attitudes toward patient expertise in chronic illness. International Journal of Nursing Studies, 37, (4), 303-311.
Trygg Lycke, Kuehn Krylborn & Holm Ivarsson. (2013). Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma: vuxna, ungdomar och barn. Lund: Studentlitteratur.
Tschudin, V. (1995). Counselling skills for nurses (4th ed.). London: Bailliére Tindall.
Westin, L. (2008). Encounters in nursing homes - a hermeneutical study. Akademisk avhandling för doktorsexamen. Göteborgs universitet, http://hdl.handle.net/2077/18355
Whetstone, W. R., & Reid, J. C. (1991). Health promotion of older adults: perceived barriers. Journal of Advanced Nursing, 16, (11), 1343-1349.
Whitehead, D. (2000). What is the role of health promotion in nursing? Professional Nurse, 15, (4), 257-259. (Kontakta kursledningen för tillgång till artikeln)
Whitman, N.I., Graham, B.A., Gleit, C.J., & Boyd, M.D. (Eds.). (1992). Teaching in nursing practice - a professional model (2nd ed.). Norwalk, Connecticut: Appleton & Lange.
Östlund, Ann-Sofie. (2015). Motivational Interviewing in primary care. Nurses experinces and actual use of the method. (avhandling för doktorsexamen: Uppsala universitet).