Skip to Main Content
It looks like you're using Internet Explorer 11 or older. This website works best with modern browsers such as the latest versions of Chrome, Firefox, Safari, and Edge. If you continue with this browser, you may see unexpected results.
Lund University

Vad är evidensbaserad medicin?: Granska och evidensgradera

En introducerande guide till evidensbaserad medicin (EBM) gjord av Bibliotek & IKT, Medicinska fakulteten

KVALITETSGRANSKA OCH EVIDENSGRADERA

Studiekvalitet + evidensgradering = evidensstyrka

Kvalitetsfaktorer är: samstämmighet mellan studier, överförbarhet (generalisering), precision och bias. Studiedesignen rankas utifrån antingen högre eller längre evidensgrad. Du kan läsa mer om evidensgradering i metodboken från SBU.

8 frågor att ställa vid granskning

  1. Studiedesign – är den lämplig för frågeställningen?
  2. Populationens storlek– kan generella slutsatser dras?
  3. Bortfall – hur förklaras det?
  4. Föreligger förväxlingsfaktorer?
  5. Finns bias?
  6. Redovisas intressekonflikter?
  7. Redovisas finansiering av studien?
  8. Redovisas urval av deltagare i studien?

Mallar för kvalitetsgranskning och evidensgradering

SBU har flera granskningsmallar för olika studietyper, som en hjälp för att bedöma materialets kvalitet. Det finns mallar för bland annat:

  • randomiserade studier
  • diagnostiska studier
  • systematiska översikter
  • observationsstudier (icke-randomierade studier)
  • kvalitativa studier
  • hälsoekonomisk utvärdering.


SBU:s mallar för granskning och evidensgradering (extern webbsida)

Sammanställning av evidens

Beroende på vilka fynd du gör kan olika former av sammanställning vara relevanta. Att sammanställa resultatet med de studier du valt ut kan göras t ex, Beroende på om materialet är kvantitativt eller kvalitativt, kan du sammanställa resultat över de studier du valt i i tabellform eller i en figur. När du gör tabell, kan du exempelivs utågt i ifrån PICO-modellen. Du kan utöver det också göra en forest plot, där du antingen kan göra en metaanalys och väga samman effekter, eller visa de separata effekterna i de olika studierna.
Du behöver även förklara och motivera urval, begränsningar med mera i löpande text.
Vill du läsa mer om hur du kan redovisa resultatet finns en bra sammanfattning i SBU:s handdbok

Evidenshierarki- rankning av studiedesign

Olika typer av studiedesign rankas olika högt och studiedesign kan ge det preliminära evidensvärdet för en studie. 

Evidenshierarkier (6:13 min)

Faktorer som ger högre eller lägre evidensvärde

Bild över faktorer som ger höjd eller sänkt evidensgradering

Studier rankas i två steg, först utifrån studiedesign, sedan kan rankningen höjas eller sänkas utifrån faktorerna i bilden ovan.

Olika sätt att sammanställa evidens

Beroende på vilka fynd du gör kan olika former av sammanställning vara möjliga. Här är några exempel.

Metaanalys
En metaanalys är en statistisk sammanvägning av de samlade resultaten i de utvalda studierna. En metaanalys lämpar sig t ex för att jämföra behandlingseffekter. Man kan då räkna ut effekten för de behandlingar som ingår och göra en samlad effektberäkning för att få ett snitt. Resultatet presenteras i ett diagram, ett sk forest plot. En metanalys är möjlig om de utvalda studierna har likheter i studiedesing, population mm.

Metasyntes
Denna sammanställning används ofta för kvalitativa studier. Ibland kallas metoden metaetnografi. De utvalda studierna kan t ex delas in efter studiedesign, därefter kan teman/kategorier identifieras och materialet kodas med dessa. Teman/kategorier kan sedan reduceras ytterligare till metanivå. Evidensgraderingen har två steg- det finns vetenskapligt stöd, eller det vetenskapliga stödet är otillräckligt.

Narrativ syntes
​När metaanalys eller metasyntes inte är möjlig, kan en beskrivande eller narrativ sammanställning göras, t ex om de utvalda studierna har olikheter i studiedesign eller population. Ibland används en forest plot, men utan att den samlade effekten skattas. Man kan även göra en tabell där de olika studiernas ramfaktorer och kvalitet redovisas, med utgångspunkt i din egen frågeställning.

Metaanalyser och forest plot-diagram (4:29 min)