Skip to Main Content
Lund University

Vad är evidensbaserad medicin?

En introducerande guide till evidensbaserad medicin (EBM) gjord av Bibliotek & IKT, Medicinska fakulteten

VAD ÄR EVDIENSBASERAD MEDICIN?

Evidensbaserad medicin, förkortat EBM, innebär att kombinera vetenskaplig evidens med kliniskt kunnande och patientens unika situation och önskemål.

Evidens i sig fattar inte beslut om behandling, men det kan bidra till att stödja patienten i vårdprocessen. Integrering av de tre kompenenterna, vetenskaplig evidens med kliniskt kunnande och patientens unika situation och önskemå, i kliniska beslut ökar möjligheten för ett optimalt resultat och livskvalitet. Syftet med evidensbaserad medicin (EBM) är att ge den enskilde patienten bästa möjliga behandling.                                                     

Evidence based medicine is the conscientious, explicit, and judicious use of current best evidence in making decisions about the care of individual patients. The practice of evidence based medicine means integrating individual clinical expertise with the best available external clinical evidence from systematic research...External clinical evidence can inform, but can never replace, individual clinical expertise, and it is this expertise that decides whether the external evidence applies to the individual patient at all and, if so, how it should be integrated into a clinical decision.

Evidence based medicine: what it is and what it isn't. Sacket, DL et al. 

ILLUSTRATION ÖVER DE 3 INTEGRERADE DELARNA I EBM

Illustration över EBM-arbetets tre delar. Illustration: Katarina Jandér

Ett evidensbaserat arbets- och förhållssätt består av tre integrerade delar:
1. klinisk kunskap och erfarenhet, 2. bästa tillgängliga evidens från systematiska studie och
3. patientens förväntningar och önskemål.

VARFÖR ANVÄNDS EVIDENSBASERAD MEDICIN?

1. Ökade krav på att använda forskningsresultat i vården och det kliniska arbetet.

"Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.”
SFS 2010: 659 (Patientsäkerhetslagen).

Som student ska du under din utbildning lära dig att ta till dig ny kunskap på en vetenskaplig nivå, och kunna hålla dig uppdaterad inom ditt yrkesområde. Detta innebär att du kritiskt och systematiskt ska kunna ta till dig och tillämpa vetenskaplig information.

I yrkeslivet kan du beröras av olika lagar och riktlinjer, bland annat Socialstyrelsens nationella riktlinjer och sjukhusens egna arbete med att integrera nya vetenskapliga rön och utvärdera metoder.

2. Forskningen blir allt mer omfattande.
Översikter och litteraturstudier över rådande forskningsläge blir allt viktigare, både för kliniska verksamma för att hålla sig ajour med evidensläget och för studenter som kommer. Även forskare inom vissa medicinska forskningsfält har svårt att läsa in sig på alla studier som publiceras. Därför behövs kunskapssammanställningar, exempelvis översikter som presenterar bästa tillgängliga evidens såsom Cochrane-översikter. 

ILLUSTRATION ÖVER EBM-ARBETETS 4 STEG

4 steg för EBM: formulera fråga, söka, granska, applicera. Illustration: Katarina Jandér

illustration: Katarina Jandér

ARBETA MED EBM I PRAKTIKEN: 4 STEGEN I ETT EVIDENSBASERAT ARBETSSÄTT

Vad innebär det att arbeta utifrån EBM i praktiken?

Svenska handböcker utgår ofta ifrån akronymen FIKA för att beskria de fyra stegen i evidensbaserat arbetssätt.

  1. Formulera en tydlig fråga som låter sig besvaras
  2. Informationssökning, val av informationskällor
  3. Kritisk granskning och evidensgradering av de vetenskapliga resultaten
  4. Applikation av resultaten till den kliniska verksamheten, utvärdera

EXEMPEL PÅ NÄR EBM BÖR ANVÄNDAS

  • När du skriver ett examensarbete där du undersöker vilken behandling som är bäst.
  • När du ska skriva en litteraturstudie med systematisk ansats, eller en kritisk litteraturgranskning.
  • När du ska ta fram en ny vårdplan eller kliniska riktlinjer.
  • När du ska göra en systematisk översikt, exempelvis en Cochrane-översikt.