Skip to Main Content
It looks like you're using Internet Explorer 11 or older. This website works best with modern browsers such as the latest versions of Chrome, Firefox, Safari, and Edge. If you continue with this browser, you may see unexpected results.
Lund University

Vetenskapligt projektarbete T5 läkarprogrammet: Göra litteraturstudie

Guiden riktar sig till dig som gör ett vetenskapligt projektarbete på läkarprogrammet. Här finns tips och resurser för informationssökning och referenshantering.

Att göra en kritisk litteraturgranskning

Här finns tips för dig som gör en litteraturstudie, på termin 5 kallat en systematisk litteraturgranskning. En systematisk litteraturgranskning är en systematisk, metodisk och kritisk granskning av litteratur utifrån ett vetenskapligt syfte. Litteraturstudien innebär systematisk sökning (datainsamling) och systematisk granskning samt kvalitetsbedömning av data (databearbetning) som är valda i relation till studiens syfte. De artiklar du väljer ut för granskning och analys ska vara originalartiklar. 

Hur gör man?

Läs om riktlinjer och instruktioner för det vetenskapliga projektarbetet på Moodle.

För en systematisk litteraturgranskning för omfattningen av materialet som granskas och analyseras bör vara 8 - 10 artiklar.

Hur har andra gjort?

Sök efter tidigare examensarbeten där man gjort litteraturstudier i LUP Student Papers.

Du kan t ex söka på "litteraturstudie omvårdnad" för att få flera exempel.

Sök i LUP Student Papers

Introduktion

Introduktionen kan förklara varför forskningsfrågan är viktig och innehålla en teoretisk bakgrund med forskning som finns i området. Det går bra att använda olika typer av källor, t. ex. artiklar, böcker, lagar, Socialstyrelsens skrifter och WHO:s riktlinjer. Det är okej att använda reviewartiklar i introduktionen och bakgrunden, men tänk på att merparten av dina referenser ska vara originalartiklar.

Tänk på!

Materialet till din introduktion bör fokusera på originalartiklar, men kan även vara reviews, böcker, rapporter eller annat material du finner relevant för att tydliggöra bakgrunden till din frågeställning. Till din analys ska du välja ut originalartiklar som du granskar och analyserar, utifrån frågeställningen.

Metoddelen

I metoddelen är det viktigt att du nogrannt redovisar de olika sätt du använt för att hitta materialet du ska analysera.

Du ska redovisa både vilken sökstrategi du använt och dina principer för urval och relevansbedömning.

Redovisa sökstrategier

Det kan göras i både tabellform och i löpande text. I tabeller eller löpande textstycken  kan du redovisa vilka databaser och källor du använt, vilka sökord samt övriga filter och inklusions-/exklusionskriterier. Det kan bli flera tabeller/avsnitt om du använder flera databaser. Om du vill kan du ha dem som en bilaga i projektarbetet och i metoddelen beskriva i text hur du gått tillväga. Här ser du ett exempel på en sådan redovisning av sökstrategi.

Exempel på redovisning av sökstrategi

De sökningar du inte kan redovisa i tabellform kan du beskriva i löpande text. Här är några exempel:

  • Kedjesökning användes då referenslistorna i artiklar gav fler relevanta referenser
  • Jag sökte direkt i tidskriften X med sökorden yy och zz och fann fler relevanta referenser
  • Bibliotekskatalogen X gav referenser till de böcker och avhandlingar som refereras här

Redovisa urval - exempel 

PRISMA 2020 flödesdiagram

 

Resultat och analys

Resultatsredovisning

Resultatet är din egen sammanställning av de artiklar du analyserat, utifrån din frågeställning. Beroende på din analysmetod kan resultatsredovisningen se olika ut. 

Det kan redovisas t ex i tabellform där du kort redovisar vad varje artikel innehåller, samt om det är ytterligare kriterier du vill ta upp utifrån frågeställningen. Här är det också lämpligt att genomlysa varje artikel källkritiskt, t ex låta artiklarnas metoddel få en egen kolumn i tabellen som du kommenterar. Här kan det vara antal deltagare i varje studie, bortfall och annat som kan påverka utgången i studierna som är bra att ta med. Som ett komplement till tabellen så kan du skriva löpande text om vad du drar för slutsatser utifrån materialet i relation till din frågeställning och din analys.

Gör du en metaanalys så är det den grafiska presentationen av metaanalysen tillsammans med antingen tabeller eller kompletterande löpande text om artiklarna du analyserat själva resultatsredovisningen.

Du kan också redovisa resultatet i löpande text utifrån temarubriker, om du till exempel gör en innehållsanalys.

Analysmetoder

Beroende på din frågeställning och ditt material så kan olika analysmetoder vara relevanta. Här är några exempel:

Metaanalys
Denna metod kan vara relevant om du t ex jämför behandlingsalternativ. En metaanalys förutsätter att materialet/ de studier du ska analysera har en likhet i metoddelen. ​Det som görs är en statistisk analys av t ex behandlingseffekter i varje studie samt en sammanvägning av samtliga effekter. En metaanalys kan bli missvisande om materialet innehåller för olika metoder i originalkällorna.

Exempel: du vill jämföra behandling av pankreascancer och har hittat några stora RCT-studier du vill jämföra. I studierna finns jämförelser mellan interventionsgrupper och kontrollgrupper med effektredovisning vilket kan göra det möjligt att redovisa konfidensintervall och göra en metaanalys.

Andra analysmetoder
En innehållsanalys kan vara antingen kvantitativ eller kvalitativ. Om ditt material inte uppfyller möjligheterna till en metaanalys är detta ett bra alternativ. Beroende på din frågeställning kan en kvalitativ eller kvantitativ ansats vara olika lämplig eller möjlig att genomföra. Vilka domäner eller teman som ska analyseras kan vara förbestämda utifrån frågeställningen (deduktivt), eller bestämmas då du tolkar materialet och ser vad som finns där (induktivt).

En kvantitativ analys syftar till att göra generella slutsatser om materialet t ex hur ofta ett begrepp används eller nämns och i vilket sammanhang.

En kvalitativ analys syftar till att t ex studera personers upplevelser eller erfarenheter, kommunikation, eller hur en företeelse omtalas i litteraturen.

Exempel: du skriver om en diagnos som blivit ifrågasatt. Du använder både originalartiklar där det framkommer hur diagnosen görs och på vilka grunder. Kritiken mot diagnosen har du hittat mest i reviewartiklar, editorials och facktidningar. En metaanalys är inte möjlig att göra då materialet är av olika karaktär. En innehållsanalys är därför lämplig, antingen kvantitativ,  kvalitativ eller kombinerad.

 

Diskussionen

I diskussionen så kopplar du samman dina resultat och analys med litteraturen du presenterat i bakgrunden/introduktionen. Vilka slutsatser kan du dra? Vilka paralleller finns mellan dina resultat och litteraturens? Vilka styrkor och svagheter finns i artiklarna du analyserat och i din egen studie? Vad betyder dina resultat t ex kliniskt? Behövs mer forskning? 

Det kan vara bra att skriva en kort sammanfattande "Conclusion" som tydligt pekar på de viktigaste fynden i ditt projektarbete och vad de betyder.

Diskussionsdelen i en litteraturstudie skiljer sig alltså inte från andra studietypers diskussionsdel i vad som ska ingå.

 

Litteraturtips

Här är några böcker vi rekommenderar, som finns att låna i biblioteket.

SBU:s metodbok 
Här finns en fritt tillgänglig bok om att göra systematiska översikter. Den innehåller ett kapitel om sammanvägning av resultat, kapitel 9. 
Till boken

PRISMA Statement
Internationella riktlinjer för systematiska litteraturstudier, bra checklistor och protokoll.
​Till PRISMA

 

Verktyg för systematiska översikter

Covidence är ett verktyg som hjälper dig att hantera och dokumentera urvalet av litteratur då du gör en litteraturöversikt.

Covidence