Kan användas för att undersöka hur användbar en webbplats eller ett söksystem är. Användbarhet (på engelska usability) är ett begrepp som anger i vilken grad ett system kan användas på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt (ISO 9241-11). Det är ingen specifik egenskap med eget inneboende värde, utan användbarhet måste ställas i relation till det aktuella sammanhanget: användaren, uppgiften och systemet/tjänsten. För att kunna utvärdera användbarhet av ett system eller tjänst kan man utgå från Jakob Nielsens 10 designprinciper som i svensk översättning lyder:
1. Håll systemets status synligt hela tiden. Användaren ska alltid hållas informerad om vad som pågår inom systemet.
2. Matcha systemet mot verkligheten. Tala användarens språk, använd inte experttermer.
3. Ge användarkontroll och frihet. Användaren ska lätt kunna ta sig vidare i systemet från den punkt där hen befinner sig.
4. Konsekvens och standardisering. Användaren kan förvirras om samma termer används på olika sätt inom systemet.
5. Hjälp att upptäcka, förstå och hantera fel som uppstår. Enkla och tydliga felmeddelanden är viktiga.
6. Hjälp att undvika fel. Om möjligt, designa så att fel undviks överhuvudtaget.
7. Understöd igenkänning snarare är hågkomst. Bygg designen på lätt igenkännbara symboler.
8. Flexibilitet och effektivitet. Expertanvändare bör kunna ges möjlighet att välja flexibla lösningar.
9. Estetisk och minimalistisk design. Undvik information som är irrelevant.
10. Hjälp och dokumentation. Tillhandahåll information som är enkel att ta till sig, och hjälptext som lätt kan följas.
Dessa designprinciper representerar en ideal nivå av användbarhet, och i verkligheten kan man tvingas göra avkall på en eller flera av dessa principer, exempelvis kan en webbplats ha en etablerad grafisk profil som man tvingas anpassa sig till. Vissa av principerna kan också i viss mån komma att stå i konflikt med varandra. Men som utgångspunkt för utvärdering och diskussion fungerar de väl. Utvärdering av användbarhet bör involvera faktiska användare., t ex genom att låta användare genomföra faktiska uppgifter och samtidigt observera hur de går tillväga.
Det är lämpligt att regelbundet genomföra användbarhetsundersökningar, gärna en gång i månaden.
Du behöver:
Guerillatestning iär en mycket agil testmetod. I stället för att rekrytera testpersonen söker man helt enkelt upp dem till exempel i biblioteket. Guerillatestning är mycket användbart under själva utvecklingsfasen av en webbsida, ett system, utformningen av det publika rummet eller något annat förändringsarbete. Det är alltså inte det färdiga resultatet man testar, utan det kan vara en skisss, en prototyp, en idé. Det är ett enklet sätt att kontinuerligt testa under utvecklingen. Ta med dig din skiss, din prototyp, din dator etc in i biblioteket och be några personer att snabbt testa om din senaste idé funkar eller inte. Eftersom det är kvalitativa tester behöver det inte vara så många respondenter.
Ann-Christin Persson och Maria Långh på UB har gjort en del guerillatestande när de jobbade på LTH.