Gå till huvudinnehållet
Lund University

Systematisk verksamhetsutveckling - LUB: Kvalitativa undersökningar

Intervjuer

Den kvalitativa intervjun är en bra metod när man vill undersöka en företeelse på djupet, t ex attityder, erfarenheter eller komplexa förhållanden. Man brukar skilja på semi-strukturerade intervjuer då man utgår från ett på förhand fastställt formulär med öppna frågor och ostrukturerade intervjuer då respondenten berättar fritt utan styrning av bestämda frågor.

Fem goda regler för intervjuer (Ahrne & Svensson, 2015)

1. Intervjuaren ska lyssna på den som talar på ett tålmodigt och vänligt men intelligent reflekterande sätt.

2. Intervjuaren ska inte framhäva någon form av auktoritet.

3. Intervjuaren ska inte ge råd eller moraliska förmaningar.

4. Intervjuaren ska inte gräla/argumentera med den som talar.

5. Intervjuaren ska bara tala eller ställa frågor under särskilda förhållanden (utöver de på förhand bestämda frågorna)

Det är viktigt att välja ut intervjupersoner som är relevanta för det fenomen du vill undersöka. Sex till åtta personer anses räcka för att man ska få ett resultat som är tillräckligt allmängiltigt.

Man kan intervjua enskilda personer eller personer i grupp. En särskild form av gruppintervju är fokusgrupper, se eget avsnitt.

Spela alltid in intervjun, även om du inte har för avsikt att transkribera den. Det är lätt att missa att anteckna något, eller att man inte kan tolka anteckningar i efterhand. I vissa intervjusituationer kan det också kännas mer bekvämt att inte behöva anteckna.

 

 

 

Fokusgrupper

Fokusgrupper är en form av gruppintervju eller gruppsamtal med respondenter som fokuserat diskuterar olika aspekter av ett ämne eller ett tema.

Till skillnad från en gruppintervju, då intervjuledaren styr samtalet, är det interaktionen mellan deltagarna i fokusgruppen som är det viktigaste. Samtalsledaren bör ha tagit fram ett antal fokuserade diskussionsfrågor som stimulerar till en fördjupad och fokuserad diskussion, men bör för övrigt i första hand låta fokusgruppsdeltagarna styra diskussionen.

Maria Johnsson (UB) har genomfört flera fokusgruppsprojekt och berättade om ett på seminariet Vad håller vi på med ?!  den 26 april ett projekt med fokusgrupper. Ur Åsas sammanfattning:

"Maria har arbetet en hel del med fokusgrupper och har färsk erfarenhet av metoden i olika projekt och sammanhang. Det är en metod med många potentialer. Hösten genomförde Maria tillsammans med Carola Tilgman och Mathias Bank vid Medfaksbibliotek, inom ramen för ett projekt om hur forskare jobbar med forskningsdata, två fokusgrupper med forskare kring forskningsdata.

Fokusgrupper är en metod som gäller “här och nu” för de som deltar. Fokusgrupper hade temafrågor och vardagsnära frågor om forskningsdata som fick igång samtalet bland forskarna, som kom från olika ämnen och institutioner.

Behövdes inte jättemycket facilitering och Maria och hennes kollegor fick ta del av jättemycket erfarenhet på mycket kort tid.

Maria har gått och tänkt på det som sades efteråt, och kommer ihåg direkta citat.

En slutsats av hennes erfarenheter är att bibliotekarier har bra kompetens att facilitera samtalsgrupper."

 

Kvalitativa enkäter

Oftast förknippar man ju enkäter med kvantitativa metoder, men det är ju fullt möjligt att göra kvalitativa enkäter med öppna svar. Ofta lägger man också till öppna frågor i huvdsakligen kvantitativa enkäter. De öppna svaren kan sedan analyseras kvalitativt.

Ge oss feedback