Touchstone tours är en metod för att utvärdera det publika rummet i biblioteket. Touchstone betecknar de fysiska objekt, platser och ytor där respondenten utför någon typ av aktivitet, t ex en bokomat där respondenten återlämnar böcker, ett grupprum där respondenten studerar med mera.
Metoden går ut på att man haffar en respondent på väg in i biblioteket och ber att få följa med hen. Respondenten ska helt enkelt utföra sitt ärende och berätta om vad och varför. Samtalet spelas in och analyseras. Av intresse är både de objekt och platser som respondenten använder och berättar om och de objekt och platser som hen kanske borde använda, men inte gör.
Biblioteksservice på UB genomförde 2015 ett antal undersökningar av hur användare upplever biblioteksrummet på UB, bland annat gjorde Britta Wallin, Ingela Wahlgren och Åsa Forsberg Touchstone tours.
Cultural probe är en observationsmetod, som ger dig möjlighet att observera också situationer där du själv inte kan delta. I stället är det respondenterna som utför själva dokumentationen, i bild och kanske också ljud eller text. Respondenterna får i uppgift att dokumentera den situation eller miljö som ska studeras. Det kan ske i form av fotografier, dagbok, loggbok, ljudinspelningar, filmklipp....
Det är viktigt att formen är motiverande och engangerande, ofta får respondenterna ett helt kit med papper, skrivbok, färgglada pennor med mera.
Efter avslutad dokumentation genomför man enskilda intervjuer med respondenterna. Intervjuerna utgår från dokumentationen. Respondenterna berättar om sin dokumentation och samtalsledaren har möjlighet att ställa följdfrågor. Intervjuerna kan spelas in, och det är också bra om ytterligare en person finns med för att anteckna och observera.
Det finns flera fördelar med metoden utöver att man får möjlighet att "följa med" respondenten hem. Innanför ramarna för undersökningsområdet väljer respondenten själv vad hen vill dokumentera, vilket kan ge värdefulla och oväntade insikter. Inte minst viktigt, respondenten kan uppleva det som engagerande och motiverande att dokumentera en del av sin verklighet.
Inom ramen för en utredning om LUB:s basutbud vad gäller likabehandling och tillgänglighet genomförde Åsa Forsberg och Ingela Wahlgren en liten cultural probe, med fyra studenter med funktionsvariation. Dokumentation finns nedan.
Thomas Evertsson och Nicolette Karst på Medicinska fakultetens bibliotek har genomfört en liknandse undersökning av studievardagen för stiudenter med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen genomfördes vårterminen 2019, inom ramen för ett nationellt projekt.
Detta är en metod där respondenter ur minnet och på mycket kort tid ritar en karta över den studerade miljön. Med jämna mellanrum få de byta färg på pennan, för att man enklet ska kunna se i vilken ordning de olika delarna av kartan har ritats. Metoden bygger på antagandet att respondenter ritar de platser/funktioner som är viktiga för dem, och att de först ritar ut det som är viktigast. Därefter analyseras kartorna, vilka platser/delar av miljön respondenterna ritat och i vilken ordning de ritat dessa.Ju oftare en plats/funktion förekommer, desto större betydelse har den.
Love letter/Breakup letter är en metod då respondenterna ombed skriva ett brtev om den miljö/tjänst/system som ör föremål för undersökningen. Respondenterna skriver ett brev för att antingen förklara sin kärlek eller för att göra slut. De företeelser som respondenterna väljer att ta upp ocxh hur de besklrver dessa, oavsett om det är i positiva eller negativa ordalag, kan ge förståelse för hur de upplever dem.
Katrin Nylén och Hanna Wilhelssom på ekonomihögskolans bibliotek har använt metoden för att undersöka studenterna upplevelser av biblioteket.