Resurser - Specialisering i klinisk handledning

Återkoppling - användbar eller inte

Denna film visar inte hur man ska ge återkoppling. Det är ingen instruktionsfilm utan är tänkt att utgöra ett underlag för diskussion om vilken typ av återkoppling som är användbar för att utvecklas och för att nå relevanta mål. Dessutom kan den utgöra underlag för att diskutera skillnader mellan feedback och feedforward.

Nadja och Jakob i filmen är handledare/läkare respektive läkarstudenter men agerar här skådespelare och spelar roller för diskussionens skull. 

Utforskande samtal ....eller inte?

Denna film är ingen instruktionsfilm och visar inte ett utforskande samtal utan är tänkt att utgöra ett underlag för diskussion om  handledningssamtal. 

Jakob och Tiia i filmen är handledare/läkare respektive läkarstudenter men agerar här skådespelare och spelar roller för diskussionens skull. 

Detta är ett förhållningssätt till lärande och feedback med många praktiska implikationer du kan ha nytta av. Introduktion till tänkesättet i Ted-Talk nedan. Ett exempel på growth mindset feedback tool med konkreta förslag på formuleringar  hittar du här.

Du kan ha särskild nytta av detta om du upplever att den du ger återkoppling till reagerar defensivt,  blir arg, besviken  eller ledsen över den feedforward du ger. På resurssidan för denna modul hittar du mer om hur du kan stötta studenter i att reflektera över och diskutera feedforward de upplever som orättvis eller negativ. Se Seargant's modell och "RC2C tool" . Även här får du användbara, konkreta förslag på hur du kan formulera dig och ställa frågor vid reaktioner på feedforward.

Du upplever att du inte riktigt nått fram till en student med din återkoppling och du vill ta reda på lite mer om hur denne själv uppfattar vad hen behöver utveckla för att nå målen på kursen. Du har vid ett tidigare tillfälle haft en student som har tagit självständiga, tveksamma beslut utan att be om hjälp. Du vill kunna utforska hur studenter själva uppfattar sin nivå och utvecklingsbehov på ett konstruktivt sätt.

Utforskande återkoppling (framebased feedback)

Utforskande återkopplingssamtal även kallad "frame-based feedback" är en modell för feedback som dialog eller som ett tillfälle för ömsesidig reflektion där man är transparent med sitt eget perspektiv och samtidigt nyfiken på den andres sätt att resonera. Metoden innebär att skapa en miljö som både är trygg och tillräckligt utmanande för fördjupade reflektioner. Modellen används bland annat vid simulator- och team-träning, vid medarbetarsamtal och i undervisning. 

Utgångspunkten är ett förhållningssätt som bygger på:

• intresse och nyfikenhet på den andres upplevelse och erfarenheter av en situation

• respekt för den andres sätt att tänka, känna och handla

• värdet av rak, konstruktiv feedback.

Strategin innebär att man:

• delger vad man observerat

• framställer en hypotes

• ställer öppna, utforskande frågor för att utforska hur den andre tänker och vilka utgångspunkter som låg till grund för handlingen

• ger sin bild av situationen, hur man själv hade agerat, ger konstruktiv feedback och feedforward.

Synopsis: Frame-Based Feedback is aimed at providing feedback that takes into account the thought processes and perspective of the other person. This requires that the educator take the time to inquire about why the other person choose to act as they did. More often than not, the educator will gain insights into why things happened that can then be used to craft more helpful and effective feedback.

Non-Judgmental eller "gissa-vad-jag-tänker-på - feedback. En kontrast till utforskande feedback., Handledaren, med ett mindre lyckat resultat, försöker få studenten /läkaren under utbildning att själv komma på vad hon behöver utveckla.

Synopsis: In this type of feedback, the attending physician approaches the feedback receiver in an open and supportive manner. However, she does not ever mention the receivers’ main problem. Instead she asks multiple questions hoping that the receiver will identify or guess the problem herself. Often, this approach does not work since most of the time the receiver does not have the insight needed to identify the problem. Thus, this non-judgmental and non-corrective feedback is not recommended since the learner never hears about the concern.

Denna film ger först ett exempel på när samtalet inte leder dit handledaren vill och sedan ett exempel på en mer givande debriefing enligt filmskaparna. Fundera över hur detta skulle kunna fungera i din miljö?

Synopsis: Skillfully debriefing a negative outcome can convert a difficult experience into a rich learning opportunity. It is important to create a comfortable space for the learner to share their “frame” (i.e., how they understand the event and its cause). This approach can reveal the specific area that needs attention and the educator can then tailor the educational intervention to the learner. Educators should model a supportive and collaborative approach to addressing medical errors, and assume that the learner’s intention is to provide excellent medical care.

Synopsis: It is just as important to give positive feedback as it is to give negative feedback. General encouragement is nice but not nearly as helpful as by providing specific examples. By telling the trainee specifically what they did well, as demonstrated in this video, the trainee will not only get positive feedback but will also know exactly what they did well, which reinforces learning.

Ovan en modell från en välciterad artikel om feedback och feedforward skriven av Hattie och Timperley 2007. John Hattie är också författare av boken "Visible learning" en metaanalys av studier av vilka åtgärder som höjer elevprestationer i skolan. Hans slutsats är att feedback är en av de mest avgörande faktorerna för lärande men inte vilken feedback som helst. Han har också publicerat böcker om feedback i klassrummet och i undervisning tillsammans med olika författare under senare år (2018; 2019 se resurser).

• The Power of Feedback John Hattie and Helen Timperley (2007) Review of Educational Research, Vol. 77, No. 1 (Mar., 2007), pp. 81-112

"Programmatic assessment" - programövergripande, kontinuerlig bedömning för progression

En klinisk placering ger rikliga möjligheter till kontinuerlig bedömning och avstämning. I den drygt 10 minuter långa filmen nedan ges ett perspektiv på hur detta passar väl in i vår professionsutbildning men ur ett större och programövergripande perspektiv. Artikeln som följer ger en översikt över betydelsen av kontinuerlig bedömning/avstämning.

Om teaching före OSCE

"The OSCE (Objective Structured Clinical Examination) is a practical exam taken by medical students in which they practice clinical procedures on mock patients. In this video, a series of interviews show the value of a teaching day just two weeks before this practical exam. 4th year medical students talk of the value of being able to practice and ask questions, whilst the senior medical students and junior doctors who have themselves only recently completed the exam, talk of how it also benefits them in terms of validation of their medical knowledge as well as gaining experience of teaching. Dr Elize Richards, Head of Clinical Skills and Simulation at the University of Oxford Medical School reiterates the importance of such peer to peer teaching and learning."

Förhållningssätt och modell  för feedback och kommunikation användbar både vid handledning och ledarskap!!