Gå till huvudinnehållet
Det verkar som att du använder Internet Explorer 11 eller en äldre version. Den här webbplatsen fungerar bäst med moderna webbläsare som de senaste versionerna av Chrome, Firefox, Safari och Edge. Om du fortsätter med den här webbläsaren kan du få oväntad
Lund University

Resurser - Specialisering i klinisk handledning: Filmer för diskussion

Filmer för diskussion 

Feedforward eller feedback?

Återkoppling - användbar eller inte

Denna film visar inte hur man ska ge återkoppling. Det är ingen instruktionsfilm utan är tänkt att utgöra ett underlag för diskussion om vilken typ av återkoppling som är användbar för att utvecklas och för att nå relevanta mål. Dessutom kan den utgöra underlag för att diskutera skillnader mellan feedback och feedforward.

Nadja och Jakob i filmen är handledare/läkare respektive läkarstudenter men agerar här skådespelare och spelar roller för diskussionens skull. 

Kliniska resonemang

Att stötta utveckling av förmåga till kliniska resonemang/medicnskt beslutsfattande

Filmen nedan visar inte hur du stöttar utveckling av kliniska resonemang utan snarare vad man brukar kalla att "fiska" efter ngt- 'gissa vad jag tänker på?'. Något man kan ha som underlag för att diskutera  hur man egentligen stöttar utveckling av kliniskt resonerande. Det finns många sätt bereonde på var man som student befinner sig i sin professionella utveckling och beroende på kunskapsnivå.

 

Under fliken på resurssidan ovan "Att stödja utveckling av kliniskt resonerande" hittar du mer om experters och novisers kliniska resonemang och fler filmer på detta ämne.  

Handledningsmodeller som stimulerar utveckling av kliniska resonemang

OMP- en handledningsmodell för kliniska resonemang

​ "The one-minute preceptor model (OMP)" 

Modellen kallas även på engelska för "5 microskills model of learner-centered clinical teaching". Trots namnet innebär inte denna modell att du handleder under enbart en minut. Namnet är snarare tänkt att associera till hur modellen kan vara effektiv i situationer när man har ont om tid - t ex på akuten. (Farrell et al. 2016). Modellens syfte är att stimulera aktivt lärande och utveckling av kliniskt resonerande även när tiden är knapp.

Modellen ger exempel på hur man kan strukturera ett handledningssamtal utifrån studentens presentation av ett patientfall/patientens problem. 

I litteraturen finns olika varianter på var under processen du instruerar utifrån 'generella regler och principer'. I bilden ovan ligger den sist men de olika stegen 3-5 kan du naturligtvis variera ordning på efter situation.

I filmerna nedan ser du exempel på hur den kan användas.

Alice läkarstudent resonerar kring en patient hon mött på psykakuten tillsammans med Vibecke, handledare). Den första filmen är utan skyltar och den andra med skyltar som ungefärligt visar övergångarna mellan de olika stegen.  

Vill du ha de engelska kurserna textade- klicka på rutan cc bredvid kugghjulet under filmen.

SNAPPS - en handledningsmodell för kliniska resonemang

SNAPPS - Summarize, Narrow, Probe, Plan and Select

SNAPPS är en student-centrerad kollaborativ modell för presentationer av och resonemang kring patienters problem. Modellen kopplar ihop studenters tänkande och resonemang med handledarens för att facilitera ett samtal där studenten är aktiv och leder samtalet. 

Modellen består av sex samtals-steg - en teknik som hjälper handledaren att förstå hur studenten resonerar, var studenten är mer osäker och därmed hur utvecklad studentens förmåga till kliniska resonemang är. Handledaren kan då lättare avgöra vilken nivå av stöd studenten behöver och vilken grad av självständighet studenten nått (Wolpaw et al. 2012).

I filmerna nedan ser du exempel på hur den kan användas.

Alice läkarstudent resonerar kring en patient hon mött på psykakuten tillsammans med Vibecke, handledare). Den första filmen är utan skyltar och den andra med skyltar som ungefärligt visar övergångarna mellan de olika stegen.  

Vill du ha textat - klicka på rutan cc bredvid kugghjulet under filmen.

Utforskande samtal...eller?

Utforskande samtal ....eller inte?

Nedan finns fyra filmer. Ingen av dessa är regelrätta demonstrationsfilmer utan är tänkta att utgöra ett underlag för diskussion om handledningssamtal. Scenen utselar sig på en vårdcentral. 

Film 1 och 2 utgår ifrån samma scenarion vilket presenteras i filmerna. Film 1 visare utfallet av ett samtal där Tiia (läkare under utbildning/läkarstudent) inte känner sig lyssnad på. Bra att börja med. Film 2 är ett exempel på hur ett så kallat utforskande samtal kan få ett annat resultat i jämförelse med film 1.  

Film 3 och 4 visar på ett annat scenario och en annan utgångspunkt för samtalet. Film 3 visar utfallet av ett samtal där Tiia (läkare under utbildning/läkarstudent) inte får så mkt utrymme. Bra att börja med. Film 4 är ett exempel på hur ett utforskande samtal kan få ett annat resultat i jämförelse med film 3.  

Jakob och Tiia i filmen är handledare/läkare respektive läkarstudenter men agerar här skådespelare och spelar roller för diskussionens skull. 

Mer om utforskande samtal

citatteckenDu upplever att du inte riktigt nått fram till en student med din återkoppling och du vill ta reda på lite mer om hur denne själv uppfattar vad hen behöver utveckla för att nå målen på kursen. Du har vid ett tidigare tillfälle haft en student som har tagit självständiga, tveksamma beslut utan att be om hjälp. Du vill kunna utforska hur studenter själva uppfattar sin nivå och utvecklingsbehov på ett konstruktivt sätt.

Utforskande samtal (framebased feedback)

Utforskande återkopplingssamtal även kallad "frame-based feedback" är en modell för feedback som dialog eller som ett tillfälle för ömsesidig reflektion där man är transparent med sitt eget perspektiv och samtidigt nyfiken på den andres sätt att resonera. Metoden innebär att skapa en miljö som både är trygg och tillräckligt utmanande för fördjupade reflektioner. Modellen används bland annat vid simulator- och team-träning, vid medarbetarsamtal och i undervisning. 

Utgångspunkten är ett förhållningssätt som bygger på:

  • intresse och nyfikenhet på den andres upplevelse och erfarenheter av en situation

  • respekt för den andres sätt att tänka, känna och handla

  • värdet av transparent, öppen kommunikation och feedback.

Strategin innebär att man:

  • delger vad man observerat

  • framställer en hypotes

  • ställer öppna, utforskande frågor för att utforska hur den andre tänker och vilka utgångspunkter som låg till grund för handlingen

  • ger sin bild av situationen, hur man själv hade agerat, ger konstruktiv feedback och feedforward.

Gör så här:

  • Se filmerna nedan (totalt 25 min) för exempel på utforskande förhållningssätt.
     
  • Genomför ett utforskande feedbacksamtal med en student.  
     
  • Sätt efter samtalet upp en egen målsättning för kommande utforskande samtal: Vad vill du förbättra/utveckla?
     
  • Be studenten om feedforward - förslag på hur du kan förbättra/utvecklas .

OBS! I exemplet nedan handlar samtalet om en student som är lite längre fram i sin utbildning och som tar egna tveksamma initiativ. Metoden kan lika gärna användas för utforskande samtal med studenter du tycker fungerar bra i arbetet men som behöver definiera nya målsättningar för sitt lärande!! Att be en student om återkoppling efter ett samtal som i exemplet i filmen nedan kan vara alltför krävande. 

Ladda upp i din EPA-portfölj

  • en kort beskrivning av samtalet (vad handlade det om  och hur du själv tyckte att det gick), din målsättning och feedforward från studenten
     
OBS! Filmerna nedan kommer så småningom i en svensk, "Lundensisk" version.

I denna film visas ett exempel på så kallad frambased feedback. Denna typ av samtal skiljer sig en del ifrån utforskande samtal då handledaren diekt presenterar hur hon tolkar en situation som hon vill prata med läkaren under utbildning om. På samma sätt som i utforskande samtal vill hon dock ta reda på mer om hur läkaren under utbildning tänker och dennas perspektiv och utgångspunkter

Synopsis: Frame-Based Feedback is aimed at providing feedback that takes into account the thought processes and perspective of the other person. This requires that the educator take the time to inquire about why the other person choose to act as they did. More often than not, the educator will gain insights into why things happened that can then be used to craft more helpful and effective feedback.

Non-Judgmental eller "gissa-vad-jag-tänker-på - feedback. En kontrast till utforskande feedback., Handledaren, med ett mindre lyckat resultat, försöker få studenten /läkaren under utbildning att själv komma på vad hon behöver utveckla.

Synopsis: In this type of feedback, the attending physician approaches the feedback receiver in an open and supportive manner. However, she does not ever mention the receivers’ main problem. Instead she asks multiple questions hoping that the receiver will identify or guess the problem herself. Often, this approach does not work since most of the time the receiver does not have the insight needed to identify the problem. Thus, this non-judgmental and non-corrective feedback is not recommended since the learner never hears about the concern.

Denna film ger först ett exempel på när samtalet inte leder dit handledaren vill och sedan ett exempel på en mer givande debriefing enligt filmskaparna. Fundera över hur detta skulle kunna fungera i din miljö?

Synopsis: Skillfully debriefing a negative outcome can convert a difficult experience into a rich learning opportunity. It is important to create a comfortable space for the learner to share their “frame” (i.e., how they understand the event and its cause). This approach can reveal the specific area that needs attention and the educator can then tailor the educational intervention to the learner. Educators should model a supportive and collaborative approach to addressing medical errors, and assume that the learner’s intention is to provide excellent medical care.

Vill du lära dig mer om Utforskande samtal?

Genom artiklarna nedan kan du få mer hjälp för att förstå metoden för utforskande samtal både i handledning och ledarskap: