Skip to main content
Lund University

Intermediala studier: Källkritik och vetenskaplighet

Källkritik

Oavsett varifrån du hämtar information är det viktigt att vara källkritisk, dvs. att värdera informationen. Det är inte minst viktigt att du är extra uppmärksam när du hämtar information från webben eftersom det är betydligt lättare att publicera material där än med annan utgivning.

Några punkter som du speciellt bör tänka på är:

VEM förmedlar informationen?

  • Författare: I vilken utsträckning är materialet författat av en person eller en organisation som anses ha kunskap i det givna ämnesområdet? Nämns författaren i andra källor? På webben är det ett problem att det ofta saknas namn på dem som ligger bakom informationen samt uppgifter om deras kvalifikationer i ämnet. Även om dessa uppgifter finns måste du ifrågasätta deras korrekthet.
  • Utgivare: Utgivande förlag kan vara en indikation på kvalitet. Är förlaget känt för utgivning inom detta ämne? Är det ett akademiskt universitetsförlag? Vad gäller webbdokument är det viktigt att fråga sig vilken organisation som står bakom informationen eller om det är en privatperson. Seriösa organisationer presenterar sig ofta tydligt.

VAD innehåller materialet?

  • Trovärdighet: I vilken utsträckning är informationen trovärdig och saknar fel? För att bedöma detta spelar den egna erfarenheten och kunskapen samt källans anseende en viktig roll.
  • Ämnestäckning: Hur väl täcker materialet in ämnet?
  • Referenser: Vilka referenser finns det till andra källor?
  • Vetenskaplighet: Är källan vetenskaplig eller populär?

VEM är materialet skrivet för?

  • Målgrupp: Vilken är den tänkta målgruppen?

VARFÖR har man publicerat materialet?

  • Syfte: I vilken utsträckning framställer materialet fakta eller information objektivt och nyanserat?

NÄR har materialet skrivits?

  • Aktualitet: När skrevs texten? Är materialet tillräckligt aktuellt för dig? Finns det flera upplagor av en bok brukar det vara bättre att använda den senaste. Kan materialet identifieras som uppdaterat? Ett problem med webben är att dateringen, om denna överhuvudtaget finns, kan stå för olika saker. Datumen kan hänvisa till när materialet först skapades, när det publicerades på webben, när sidan senast var återbesökt av dess skapare eller när materialet uppdaterades.


Förutom ovanstående bör du även tänka på följande vad gäller information från webben:

  • Webbsidor som är länkade från en utvärderad sida behöver inte nödvändigtvis vara av samma kvalitet som den sida man ursprungligen befann sig på. Alla sidor måste utvärderas var för sig.
  • På en och samma webbsida kan informationen hämtas från andra webbsidor utan att detta tydligt framgår för dig som användare. Du måste därför vara uppmärksam och kritiskt värdera materialet.
  • Genom t.ex. sökmotorer kommer användaren ofta till enskilda sidor utan att deras ursprungliga kontext synliggörs. Användaren riskerar därför att missa eventuell förklarande information belägen på exempelvis hemsidans startsida.

Vetenskaplighet

Vetenskapliga texter

Vad är en vetenskaplig text?

En vetenskaplig text är skriven av forskare i syfte att presentera forskning. En forskare publicerar sin text för att beskriva sitt forskningsresultat eller för att sammanfatta andras forskning. Den vetenskapliga texten syftar alltså till att presentera och sprida forskningsresultat.

Målgruppen för texten är ofta andra forskare och ämneskunniga inom området. Hur man sprider sitt forskningsresultat ser olika ut beroende på ämne. Inom naturvetenskapliga, medicinska och tekniska områden publicerar sig forskare främst i vetenskapliga tidskrifter medan det för forskare inom samhällsvetenskap och humaniora är lika vanligt att publicera sina resultat i böcker.

Olika typer av vetenskapliga texter

Här presenterar vi några av de vanligaste sätten att publicera sig på. Gemensamt för dessa är att den vetenskapliga kvaliteten har granskats före publicering.

Vetenskapliga texter

Avhandlingar – En doktorsavhandling skrivs av forskarstuderande (doktorander) för att avlägga doktorsexamen. I avhandlingen presenterar författaren sin egen forskning, men tar också upp tidigare forskning inom ämnet.

Vetenskapliga artiklar och tidskrifter – I en vetenskaplig artikel skriver och presenterar en eller flera forskare sin forskning. En vetenskaplig artikel publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Det innebär bland annat att artiklarna är granskade av andra forskare. Sådan granskning brukar kallas peer review eller referee-granskning. Målgruppen för vetenskapliga tidskrifter är andra forskare. Tidskrifterna utgör en kanal för forskare att sprida sin forskning och se vad andra kollegor forskar kring.

En vetenskaplig artikel innehåller oftast (men inte alltid) de här delarna:

  • Abstract
  • Introduktion
  • Metod
  • Resultat
  • Diskussion
  • Referenser

Peer reviewreferentgranskning, inom vetenskaplig publicering ett granskningsförfarande där ett manuskript som skickas till en tidskrift eller ett förlag innehållsmässigt bedöms av personer med likartad kompetens som författaren.

Forskningsrapporter – En forskare kan också publicera sina forskningsresultat i en forskningsrapport. En forskningsrapport ges oftast ut av lärosätet som forskaren hör till, eller ibland av en myndighet eller ett institut.

Texter från konferenser/konferenspublikationer – På konferenser kan forskare presentera sin forskning för forskarkollegor. Ibland publiceras bidrag från konferensen. På engelska kallas detta för conference proceedings, på svenska heter det oftast konferenstryck eller konferenshandlingar.

Böcker eller bokkapitel – Forskare kan publicera sin forskning i en bok (monografi) eller i enstaka kapitel i ett samlingsverk (antologi).