Skip to main content
Lund University

Biologi och Miljövetenskap: Litteraturöversikt: Guide

Beskrivning av guiden

Detta är en guide för dig som ska göra en systematisk litteraturöversikt. Om du behöver mer hjälp eller om du har frågor eller kommentarer kring innehållet, kontakta frida.rosengren@biol.lu.se eller vänd dig till Biologibiblioteket. OBS! Du behöver inte redovisa din sökning såhär noggrant när det gäller korta litteraturprojekt eller om du skriver examensarbete som inte huvudsakligen är en litteraturstudie.

Systematisk litteratursökning

En systematisk litteratursökning (dvs. en sökning till en litteraturöversikt), skiljer sig från en "vanlig" litteratursökning. Det här är dess övergripande kännetecken:

Heltäckande

En systematisk litteratursökning ska fånga in allt relevant material. Det optimala är alltså en sökning som hittar allt relevant material och som samtidigt fångar in så få icke relevanta studier som möjligt. I praktiken är det en svår balansgång (se figuren nedan). Ett riktmärke är att starta sökningen brett för att vara säker på att fånga in det relevanta materialet. Även om sökningen sedan justeras efterhand för att bli mer specifik är det oundvikligt att en del icke-relevant material kommer med. Detta kan dock sållas bort genom manuellt urval i slutskedet.

Figuren är hämtad från SBU:s webbplats.

 

Upprepbar, transparent och opartisk

Du måste noggrant redovisa hur du har fått fram de källor du sedan analyserar och sammanfattar. Läsaren måste kunna förstå exakt hur du har gjort sökningen och kunna upprepa den. I metoddelen behöver du inkludera:

  • Söktermer (nyckelord och hur de har kombinerats i sökningen med t.ex. AND/OR/NOT)
    • Här kan du t.ex. ta hjälp av databasens kontrollerade vokabulär (ibland kallat 'thesaurus')
    • Glöm ej möjligheterna med trunkering (*) och frassökning (" ")
    • Glöm inte heller att inkludera synonymer, pluralformer och alternativa stavningsformer med OR
    • Titta gärna i vår sökguide (på engelska) för tips om hur du kan göra din sökning på bästa sätt
  • Vilka databaser sökningen har gjorts i och när
  • Avgränsningar/filter (publikationsperiod, språk, dokumenttyp, metod etc.)
  • Urvalskriterier för de källor du slutligen analyserar

Exempel på sökverktyg för en systematisk litteratursökning

BRA: Bibliografiska databaser, t.ex. Web of Science, Scopus, PubMed, SciFinder etc.

De bibliografiska databaserna har ett transparent söksystem och innehåller i princip uteslutande kvalitetsgranskade publikationer.

BRA för tvärvetenskap: LUBsearch

LUBsearch har i mångt och mycket liknande egenskaper som de bibliografiska databaserna. En stor fördel med LUBsearch är att du utöver vetenskapliga publikationer kan hitta många andra dokumenttyper, exempelvis rapporter och nyhetsartiklar. En nackdel är att träfflistan ofta innehåller dubbletter. LUBsearch söker samtidigt i flera olika databaser som Lunds universitet har tillgång till, vilket du behöver redovisa (se Databases A-Z).

PROBLEMATISKA: Google Scholar & Google

I Google och Google Scholar får du fler träffar eftersom dessa sökverktyg söker i hela texten, inte bara i den bibliografiska informationen (titel/abstract/keywords etc). I vissa fall är detta en mycket stor fördel. Nackdelen är att du har liten kontroll över sökningen (dessa sökverktyg har en slags "dold hjälp"), vilket gör att den inte är helt transparent. Booleanska operatorer (AND/OR/NOT) och trunkering fungerar dåligt. Sökningen du gör i Google är inte heller upprepbar eller opartisk eftersom Googles sökalgoritm genererar olika träfflistor beroende på exempelvis din sökhistorik, datorn språk och dokuments popularitet. Google Scholar verkar vara något bättre i detta avseende, men det är oklart hur mycket. Dock är det så att vissa källor endast kan hittas med hjälp av Google (så kallat "grå litteratur"), vilket gör att det kan fungera bra som ett kompletterande verktyg. Tänk på att i både Google och Google Scholar kan du få fram källor av tveksam kvalitet.

Redovisning av sökstrategi

Redovisningen av sökstrategi görs med fördel i tabellform:

De sökningar du inte kan redovisa i tabellform kan du beskriva i löpande text. Här är några exempel:

  • Kedjesökning användes då referenslistorna i artiklar gav fler relevanta referenser...
  • En sökning inom Naturvårdsverkets hemsida gav flera relevanta rapporter...
  • En kompletterande sökning i Google på sökorden X, Y och Z gav ytterligare några relevanta referenser...

Redovisning av urval

I metoddelen ska du utöver sökstrategi även redovisa principer för urval och relevansbedömning. Det vill säga hur du efter sökningen väljer ut just de källor som du sedan analyserar djupare. När du bedömer en källas relevans kan du utgå från exempelvis din eller källornas frågeställning, läsning av titel/abstract, förekomst av nyckelord i källorna, vilken typ av studie det är (t.ex. kvalitativ eller kvantitativ) eller metoden som har använts i källorna. Här använder sig vissa av ett poängsystem där källorna klassificeras efter ett antal uppställda kriterier, på så sätt får man fram ett relativt oberoende (eller åtminstone transparent) mått på källornas kvalitet. Urvalet kan redovisas i en figur:

urval artiklar

Reflektioner

Glöm inte att beskriva dina reflektioner under arbetets gång. Exempel på frågor man kan ställa sig är:

  • Vilka problem och konsekvenser kan det finnas när det gäller val av sökord och avgränsningar?
  • Vilka problem och konsekvenser kan det finnas när det gäller urval?
  • Vilka ämnesområden finns det mycket resp. lite forskning om?
  • Vilken typ av studer är över- eller underrepresenterade?

Analys och Resultat

Analys

Analysen beskrivs i metoddelen efter redovisning av sökstrategi och urvalskriterier. Här följer ett exempel på i vilken ordning du kan göra analysen:

  1. Läs titlar och abstracts och försök få en överblick
  2. Motivera tydligt hur du väljer ut relevanta artiklar! Diskutera ditt beslut och eventuella konsekvenser.
  3. Sök efter likheter och skillnader, dokumentera!
  4. Sortera utifrån teman, kategorier eller likn.
  5. Gör jämförelser

 

Resultat och Diskussion

Rubriken och underrubrikerna i detta avsnitt kan se olika ut. Titta gärna på tidigare arbeten för att få tips. Här följer ett exempel på upplägg:

  1. Beskriv övergripande studierna du har valt att analysera
  2. Presentera analyser och jämförelser under lämpliga rubriker (detta kommer förmodligen att utgöra större delen av texten)
  3. Presentera slutsatser
    • Sammanfatta dina resultat
    • Hur bidrar dina resultat till ämnesområdet?
    • Vilka nya frågor har väckts?
    • Vilka kunskapsluckor kan identifieras?