På denna sida kan du läsa om hur du kan använda sökord för att söka efter vetenskapligt material. Sökorden går att kombinera på olika sätt, och du kan använda tekniker som påverkar din sökning och gör den smalare eller bredare. Du kan också söka med utgångspunkt i material som du redan har hittat. Om du försöker använda GAI-tjänster för att hitta vetenskapligt material finns det mycket som du måste tänka på!
När du funderar över vilka sökord du ska använda kan du utgå från din problemformulering/frågeställning och dela in den i olika teman. Vilka är de viktigaste begreppen i frågeställningen? Börja med att ringa in vilka ord eller begrepp som är centrala i frågeställningen.
Exempel på problemformulering: Vilken effekt har mindfulness på skolelevers välbefinnande?
Använd ex vis din kurslitteratur för att hitta användbara sökord. Du kan också använda ämnesord från relevanta träffar. Skriv ner de sökord du kan eller hittar för varje tema från din frågeställning.
Tänk på de flesta vetenskapliga artiklar är skrivna på engelska. Därför är det viktigt att hitta de rätta engelska termerna. Var nyfiken och kreativ!
Försök hitta:
I den första länkade filmen nedan får du veta hur du kan arbeta med din problemformulering genom att avgränsa och specificera dina sökningar utifrån olika kriterier, med eller utan AI. I den andra filmen lär du dig mer om hur du kan arbeta med dina sökord. Båda filmerna är textade. Tänk på att alltid kontrollera med din lärare om det är tillåtet att använda GAI på kursen.
För att få översikt över och kunna kombinera sökord inom samma tema kan du skriva in dem i ett dokument:
Använd det nedan länkade formuläret för att organisera dina sökord:
Du kan kombinera dina sökord med hjälp av sökkommandon, som du själv måste skriva in i databasens sökruta. Du kan också använda ingången Advanced Search.
Kommandot OR är användbart när du har synonymer/närliggande begrepp från samma tema. Om sökorden är kombinerade med OR söker databasen efter träffar som innehåller alla eller något av sökorden. Det går därför att göra en sökning med många synonymer. Du kan sedan kombinera sökningen med andra sökord för att matcha många sökord mot varandra. Se videon nedan för att se hur dina grupper med sökord kan användas för en uttömmande, systematisk sökning.
Kommandot AND är underförstått i databaserna och oftast behöver du inte skriva ut det. AND gör att alla sökord i sökrutan måste finnas med i träffarna. En sökning med AND mellan flera sökord kan göra en bred sökning smalare. Exempel: Om du söker på creativity AND work får du träffar där både creativity och work finns med i varje träff. Du får alltså inte träffar med bara det ena eller andra ordet, vilket är fallet med OR.
Tänk på att inte blanda kommandona OR och AND i samma sökruta! Använd videon för att se hur du kan dela upp sökningen i olika rutor i databasens ingång Advanced Search.
Den här bilden visar schematiskt hur våra grupper av sökord först går att kombinera gruppvis med kommandot OR, för att sedan via sökhistoriken ge en omfattande sökning där temagrupperna matchas mot varandra med hjälp av kommandot AND:
I filmen länkad nedan kan du lära dig mer om hur du kan söka med grupper av sökord med hjälp av databasens sökhistorik. Den här tekniken kallas för blocksökning.
FILM: Databasens sökteknik: Sök med grupper av sökord
Sökkommandon kan också kallas för booleska operatorer, och det finns fler än OR och AND (men de två kommer du ofta långt med). Nedan länkade film visar hur du kan arbeta med booleska sökningar. Filmen är textad på svenska och engelska och är skapad av Linnéuniversitetets bibliotek.
Kombinationssökning: Booleska operatorer
Det är avancerat men effektivt att använda booleska sökkommandon i sökningar. Fråga gärna en bibliotekarie om hjälp!
Om du inte får bra träffar med dina ursprungliga sökord kan du prova olika söktekniker för att få fler eller färre träffar.
Trunkering innebär att du ersätter slutet av ordet med en asterisk *. Då söker du på alla ord som börjar på en visst sätt oavsett vad det slutar med.
Om du till exempel skriver mother* får du träffar på mother, mothers, motherhood etc. Med hjälp av trunkering kan du inkludera termer i sökningen som du själv inte har tänkt på, eller som du inte vill behöva skriva ut i ditt sökschema.
I nedan länkad film kan du lära dig den sökteknik som kallas för trunkering.
Om du inte får bra träffar med dina ursprungliga sökord kan du prova olika söktekniker för att få fler eller färre träffar.
Frassökning kan du använda om du vill söka efter ett namn eller ett särskilt begrepp som består av två eller flera ord. Det gör du genom att skriva orden inom citattecken: " "
Exempel: Om du skriver "social media" inom citattecken söker databasen efter träffar där orden social och media kommer bredvid varandra, i precis den ordning som du angett inom citattecknen. Ett annat exempel: Om du söker på frasen "work environment" får du bara träffar på denna fras. Orden work och environment måste stå direkt efter varandra. Begrepp som består av två eller fler ord är särskilt vanliga på engelska.
Att använda frassökning preciserar din sökning.
Filmen länkad nedan från Linnéuniversitetets bibliotek visar dig hur du kan arbeta med frassökningar. Filmen är textad både på svenska och engelska.
Om du inte får bra träffar med dina ursprungliga sökord kan du prova olika söktekniker för att få fler eller färre träffar.
Om du har läst en relevant artikel om ditt ämne är det en bra idé att gå igenom referenslistan för att hitta fler intressanta källor. I referenslistan finns alla källor som författaren har använt i sin artikel. I referenslistan hittar du material som är äldre än den artikel du utgår från.
Du kan även göra en citeringssökning för att få reda på vilka andra publikationer som har hänvisat till den artikel du hittat. På så sätt kan du hitta nyare forskning inom samma område. Genom att använda en så kallad citeringsdatabas, som Scopus eller Web of Science, kan du hitta källor som refererar till den artikel du har läst. Du ser då vad som hänt i den vetenskapliga diskussionen efter att artikeln publicerades. Hur har diskussioner och argument formats, och hur har idéer utvecklats?
Du kan även använda Google Scholar för att hitta källor som refererar till en annan artikel. Kom ihåg att Google Scholar har en vid definition av vetenskapligt material, var vaksam på att träfflistan kan innehålla vetenskapliga artiklar såväl som studentuppsatser.
I filmen länkad nedan kan du lära dig mer om citeringssökning. Filmen är textad. Klicka på kugghjulet och välj svenska.
Ämnesord är taggar för vetenskapligt material, och finns i databaserna för att olika texter om samma ämne ska beskrivas likadant. Det kan därför vara bra att använda ämnesord som sökord. Ämnesord kan ofta kallas för Subject Terms, Subjects eller Descriptors.
I ämnesdatabaser finns ofta en ordlista med ämnestermer. Den listan kan kallas för just Subject Terms. men ofta kallas den för Thesaurus.
Du kan använda en tesaurus för att hitta fler sökord direkt i stället för att plocka ämnestermer ur träffarna. När du söker i en tesaurus kan du se vilka ord och begrepp som är etablerade inom ett ämnesområde, och förhoppningsvis kan du lära dig något nytt samtidigt som du kan fylla på din lista med potentiella sökord.
I en ämnesordslista kan du ofta hitta en kort förklaring av hur ett begrepp bör användas. Det brukar kallas för Scope Note. Notera att ämnesordslistorna alltid är hierarkiskt uppbyggda, med över- och underordnade begrepp.
I nedan länkade film kan du lära dig mer om att söka med kontrollerade ämnesord från en tesaurus. Filmen är på engelska.
Searching with the Thesaurus and Subjects on EBSCOhost
Vad är Keywords? Keywords är nästan samma sak som ämnesord: De används för att beskriva en artikel, men de är ännu inte med i någon lista med ämnesord. Ofta är det artikelförfattarna som väljer keywords, medan det är bibliotekarier som väljer ämnesorden som ska beskriva artikeln.
När du ska skriva ett arbete eller en uppsats på universitetet ska du referera till andra vetenskapliga texter. Om du brukar använda ChatGPT eller andra generativa AI-verktyg baserade på språkmodeller är det viktigt att förstå att de inte söker efter information. De är automatiserade system som skapar nytt innehåll baserat på stora mängder existerande data. En generativ AI genererar nytt material som liknar de texter den har tränats på. Den ger det språkligt mest sannolika svaret på din fråga, baserat på statistiska beräkningar, mönster och samband. I denna film får du veta mer om svårigheterna med att söka information med ChatGPT eller andra generativa AI-verktyg.
ChatGPT och informationssökning
Att förstå dessa källkritiska aspekter hjälper dig att använda AI på ett medvetet och ansvarsfullt sätt. Genom att kombinera AI-genererad information med traditionella källkritiska metoder kan du utveckla en mer nyanserad och tillförlitlig förståelse av informationens kvalitet och trovärdighet.
Du behöver också vara medveten om att generativa AI-verktyg ofta är:
Läs mer under Källkritik och AI.
Databaser är uppbyggda av uppgifter i olika fält. Det finns fält för författare, titel, år, abstrakt och så vidare. Du kan söka i olika fält för att begränsa din sökning. Genom att välja vilket fält databasen ska söka i minskar du antalet träffar, och du kan få mer relevanta träffar. Söker du artiklar av en särskild författare skriver du författarens namn i fältet Författare. Söker du artiklar om ett visst ämne kan du söka i fälten Abstrakt eller Titel.
Filmen länkad nedan från Linnéuniversitetets bibliotek visar hur du gör när du söker med hjälp av olika fält. Filmen är textad på svenska och engelska.