Här finns tips för dig som gör en litteraturstudie. Litteraturstudier kan göras på flera nivåer men gemensamt är att de har en systematisk ansats med systematisk sökning (datainsamling) och systematisk granskning samt kvalitetsbedömning av data (databearbetning) som är valda i relation till studiens syfte. Endast primärkällor bör användas medan reviewartiklar kan användas i arbetets introduktion.
Beroende på om du gör en kritisk litteraturgranskning, en systematisk översikt eller t ex deltar i en forskargrupps arbete med en Cochrane-översikt, så kan kraven för utformningen se olika ut. Om du arbetar ensam, och ensam söker och granskar materialet, är det en kritisk litteraturgranskning du gör. En systematisk översikt eller Cochrane-översikt följer alltid ett särskilt protokoll och kräver flera granskare.
Dispositionen följer samma mall oavsett vilken typ av examensarbete som du gör. Läs om riktlinjer i Skriva, presentera, opponera som du hittar på sidan med Instruktioner.
Omfattningen av materialet som analyseras och kvalitetsbedöms kan vara 10 - 15 artiklar.
Hur har andra gjort?
Sök efter tidigare examensarbeten där man gjort litteraturstudier i LUP Student Papers. Du kan t ex söka på "litteraturstudie omvårdnad" för att få flera exempel. Sök i LUP Student Papers
Introduktionen kan förklara varför forskningsfrågan är viktig och innehålla en teoretisk bakgrund med forskning som finns i området. Det går bra att använda olika typer av källor, t. ex. artiklar, böcker, lagar, Socialstyrelsens skrifter och WHO:s riktlinjer. Det är okej att använda reviewartiklar i introduktionen och bakgrunden, men tänk på att även komplettera med originalartiklar. Tänk på att referera till dina källors resultat snarare än andras introduktion eller liknande.
I metoddelen är det viktigt att du nogrannt redovisar de olika sätt du använt för att hitta materialet du ska analysera.
Du ska redovisa både vilken sökstrategi du använt och dina principer för urval och relevansbedömning.
Redovisa sökstrategier
Det kan göras i både tabellform och i löpande text. I tabeller eller löpande textstycken kan du redovisa vilka databaser och källor du använt, vilka sökord samt övriga filter och inklusions-/exklusionskriterier. Det kan bli flera tabeller/avsnitt om du använder flera databaser. Om du vill kan du ha dem som en bilaga i projektarbetet och i metoddelen beskriva i text hur du gått tillväga. Här ser du ett exempel på en sådan redovisning av sökstrategi.
De sökningar du inte kan redovisa i tabellform kan du beskriva i löpande text. Här är några exempel:
Redovisa urval - exempel
Resultatsredovisning
Resultatet är din egen sammanställning av de artiklar du analyserat, utifrån din frågeställning. Beroende på din analysmetod kan resultatsredovisningen se olika ut.
Det kan redovisas t ex i tabellform där du kort redovisar vad varje artikel innehåller, samt om det är ytterligare kriterier du vill ta upp utifrån frågeställningen. Här är det också lämpligt att genomlysa varje artikel källkritiskt, t ex låta din bedömning av risk för bias (artikelns kvalitet) få en egen kolumn i tabellen som du kommenterar. Här kan det vara antal deltagare i varje studie, bortfall och annat som kan påverka utgången i studierna som är bra att ta med. Se t ex SBUs metodbok och Cochrane Interactive Learning för fördjupning i bedömning av risk för bias och artikelkvalitet. Som ett komplement till tabellen så kan du skriva löpande text om resultatet i relation till din frågeställning.
Ska du evidensgradera artiklar med GRADE kan din evidensgradering/evidensprofil vara med som ett appendix om det tar stor plats. I resultatdelen kan du sammanfatta evidensstyrkan i löpande text, alternativt göra en egen kolumn i din resultattabell.
Gör du en metaanalys så är det den grafiska presentationen av metaanalysen tillsammans med antingen tabeller eller kompletterande löpande text om artiklarna du analyserat själva resultatsredovisningen.
Du kan också redovisa resultatet i löpande text utifrån temarubriker, om du till exempel gör en innehållsanalys.
Analysmetoder
Beroende på din frågeställning och ditt material så kan olika analysmetoder vara relevanta. Här är några exempel:
Metaanalys
Denna metod kan vara relevant om du t ex jämför behandlingsalternativ. En metaanalys förutsätter att materialet/ de studier du ska analysera har en likhet i metoddelen. Det som görs är en statistisk analys av t ex behandlingseffekter i varje studie samt en sammanvägning av samtliga effekter. En metaanalys kan bli missvisande om materialet innehåller för olika metoder i originalkällorna.
Exempel: du vill jämföra behandling av pankreascancer och har hittat några stor RCT-studier du vill jämföra. I studierna finns en fall/kontroll-ansats, vilket kan göra det möjligt att räkna på behandlingseffekter och göra en metaanalys.
SWIM- Systemativ Review Without Meta-analysis
Om det inte är möjligt eller lämpligt att göra en meta-analys av ditt material, kan du istället ta stöd av SWIM för att redovisa ditt resultat narrativt.
Innehållsanalys
En innehållsanalys kan vara antingen kvantitativ eller kvalitativ. Om ditt material inte uppfyller möjligheterna till en metaanalys är detta ett bra alternativ. Beroende på din frågeställning kan en kvalitativ eller kvantitativ ansats vara olika lämplig eller möjlig att genomföra. Vilka domäner eller teman som ska analyseras kan vara förbestämda utifrån frågeställningen (deduktivt), eller bestämmas då du tolkar materialet och ser vad som finns där (induktivt).
En kvantitativ analys syftar till att göra generella slutsatser om materialet t ex hur ofta ett begrepp används eller nämns och i vilket sammanhang.
En kvalitativ analys syftar till att t ex studera personers upplevelser eller erfarenheter, kommunikation, eller hur en företeelse omtalas i litteraturen.
Exempel: du skriver om en diagnos som blivit ifrågasatt. Du använder både originalartiklar där det framkommer hur diagnosen görs och på vilka grunder. Kritiken mot diagnosen har du hittat mest i reviewartiklar, editorials och facktidningar. En metaanalys är inte möjlig att göra då materialet är av olika karaktär. En innehållsanalys är därför lämplig, antingen kvantitativ, kvalitativ eller kombinerad.
I diskussionen så kopplar du samman dina resultat och analys med litteraturen du presenterat i bakgrunden/introduktionen. Vilka slutsatser kan du dra? Vilka paralleller finns mellan dina resultat och litteraturens? Vilka styrkor och svagheter finns i artiklarna du analyserat och i din egen studie? Vad betyder dina resultat t ex för klinisk verksamhet eller för patienter? Behövs mer forskning?
Det kan vara bra att skriva en kort sammanfattande "Conclusion" som tydligt pekar på de viktigaste fynden i ditt examensarbete och vad de betyder.
Diskussionsdelen i en litteraturstudie skiljer sig alltså inte från andra studietypers diskussionsdel i vad som ska ingå.
I modulerna från Cochrane Interactive Learning hittar du värdefullt metodstöd och exempel.
Modul 1: Introduktion till systematiska översikter
Modul 2: Att skriva ett protokoll
Modul 3: Systematisk informationssökning
Modul 4: Välja ut studier och data
Modul 5: Introduktion till studiekvalitet och risk för bias
Modul 6: Analysera data
Modul 7: Tolkning av resultaten
Modul 8: Rapportera översikten
Modul 9: Introduktion till hälsoekonomi
Verktyg som underlättar urval och arbetsflöde
PRISMA flow diagram
För redovisning av urval
Retractionwatch och Retractiondatabase.org
Hitta tillbakadragna studier
Extra material
Jämförelse av verktygen Covidence och Rayyan
Kellermeyer L, Harnke B, Knight S. Covidence and Rayyan. J Med Libr Assoc. 2018 Oct;106(4):580–3. doi: 10.5195/jmla.2018.513. Epub 2018 Oct 1. PMCID: PMC6148615.
Vilken studiedesign har artikeln? Stöd för ditt urval
Ibland är det svårt att avgöra vilken studiedesign en artikel faktiskt har. Här finns tips på klassifikationsscheman som kan hjälpa dig att reda ut vilken studiedesign som är aktuell.
What study designs can be considered for inclusion in an EPOC review and what should they be called?
Schema från Cochrane
A newly developed tool for classifying study desings in systematic reviews of interventions and exposures showed substantial reliability and validity
Artikel och schema av Seo et al
SBU:s metodbok
Här finns en fritt tillgänglig bok om att göra systematiska översikter. Den innehåller ett kapitel om sammanvägning av resultat, kapitel 9.
Till boken
PRISMA Statement
Internationella riktlinjer för systematiska litteraturstudier, bra checklistor och protokoll.
Till PRISMA
Här är några böcker vi rekommenderar, som finns att låna i biblioteket.
Systematic Approaches to a Successful Literature Review by 
Att göra systematiska litteraturstudier by 
Introduktion till metaanalyser och systematiska översikter by