Skip to main content
Lund University

Teaterhögskolan i Malmö: Sökhjälp

Campusguide gjord för Teaterhögskolans studenter

Sökprocessen

    När du ska söka information som du ska använda i t.ex. en uppsats behöver du tänka på att det är en process som tar tid. Under arbetets gång måste du anpassa dina informationssökningar till de behov du har just då. I början av ett arbete kan du behöva söka mer allmän litteratur för att få en uppfattning och grundkunskap i ditt ämne. I slutet av ett arbete tenderar sökningarna ofta att bli mer specifika och begränsade.

    Du måste välja vilken databas etc. som du ska söka i beroende på vilken typ av material som du vill hitta. Frågor du måste ta ställning till är:
    • vad vill du ha för materialtyp (böcker, artiklar etc.)?
    • vill du ha svenskt eller internationellt material?
    • vill du ha vetenskapligt eller populärvetenskapligt material?

    Tänk på att både sökteknik och sökterminologin kan skilja sig åt i olika databaser.

    Söktekniker: tips & tricks

    Olika söktjänster skiljer sig åt, läs gärna tjänsternas hjälpsidor för specifik information!

     

    Trunkering

    Genom trunkering breddas sökningen, och är väldigt användbart för att t.ex. inkludera både plural och singular av ett sökord. Oftast används asterisktecknet (*). Tecknet ersätter då en eller flera bokstäver.
    Exempel: strategi* söker på strategi, strategic, strategiska o.s.v.

    OBS! Google trunkerar automatiskt ändelser och delar av ord.

     

    Frassökning

    Vid frassökning med citationstecken innehåller träffarna exakt den angivna frasen, med orden i den ordning som du anger. Frassökning är användbart för att söka på t.ex. namn, titlar och specifika begrepp.
    Exempel: "Vilhelm Moberg", "search engine", "Alice i Underlandet"

     

    Booleska sökoperatorer

    Med Boolesk söklogik kan du bredda eller begränsa din sökning genom att kombinera söktermer på olika sätt. De vanligaste Booleska operatorerna är AND, NOT och OR. Observera att operatorerna oftast måste skrivas med stora bokstäver!

     

    • AND mellan söktermer begränsar sökningen. Varje träff innehåller alla använda söktermer. Många sökmotorer, t.ex. Google, lägger automatiskt till AND mellan sökorden.

    Vid sökningen digitala AND kulturer innehåller varje träff båda dessa termer.

     

    •   NOT mellan söktermer begränsar sökningen. Träffarna innehåller den första termen men inte den andra. I Google använder man ett minustecken (-) istället för NOT.

       Vid sökningen ”social media” NOT blogs utesluts allt som innehåller termen blogs.

     

    •    OR mellan söktermer breddar sökningen. Varje träff innehåller båda eller någon av termerna. Med synonyma eller likartade söktermer kan du täcka upp flera aspekter i samma sökning.

       Vid sökningen reklam OR marknadsföring innehåller alla träffar antingen båda eller någon av dessa termer.

     

     Sökning inom en specifik webbplats

    För att söka på en specifik webbplats genom Google använder man site:. En sökning på "george bush" site:dn.se söker alltså efter information om George Bush enbart på DN:s hemsidor. Man kan också använda site: för att söka på en hel typ av sida, Iraq site:.gov ger enbart träffar om Irak på sidor som har.gov som domännamn (alltså amerikanska officiella hemsidor).

     

    Evaluating sources

    Checklista - Källkritik

    Oavsett varifrån du hämtar information så är det viktigt att vara källkritisk. Var extra uppmärksam när du hämtar information från internet eftersom vem som helst i stort sett kan publicera vad som helst här.

    Några frågeställningar att tänka på:

    VEM förmedlar informationen?

    Författare: Är författaren välkänd inom sitt ämnesområde? Har författaren akademisk legitimitet? Har han/hon publicerat annat? Finns det något sätt att kontakta författaren?

    Utgivare : Vem står bakom informationen – ett företag, en myndighet, en organisation eller en privatperson? Kontaktuppgifter? Seriösa utgivare presenterar sig oftast tydligt.

     • VAD innehåller materialet?

    Trovärdighet: I vilken utsträckning är information trovärdig och korrekt? För att bedöma detta spelar den egna erfarenheten och kunskapen samt källans anseende en viktig roll.

    Relevans: Hur relevant/användbart är materialet för dina behov?

    Referenser: Vilka referenser finns det till andra källor?

    Vetenskaplighet: Är det en vetenskaplig text?

    VEM är materialet skrivet för?

    Målgrupp: Vilken är den tänkta målgruppen (forskare, skolelever, allmänhet o.s.v.)?

    VARFÖR är materialet publicerat?

    Syfte: Vad är syftet med materialet/dokumentet? Informera, presentera forskning, sprida åsikter, underhålla…?

    NÄR är materialet skrivet?

    Aktualitet: När skrevs texten? Är materialet tillräckligt aktuellt för dig? Är publikationen/sidan daterad? Uppdaterad?