Oavsett varifrån du hämtar information så är det viktigt att granska källan du har framför dig. Den huvudsakliga frågan är alltid "Vem säger vad och i vilket syfte?" En källa som har anseende och auktoritet inom ett visst område och inom ett visst sammanhang behöver inte ha det inom ett annat.
• VEM förmedlar informationen och vem vänder man sig till?
Författare: Är författaren välkänd inom sitt ämnesområde? Har författaren akademisk legitimitet? Har hen publicerat annat? Går det att komma i kontakt med författaren/författarna?
Utgivare: Vem representerar man och vem säger man sig representera? Vem står bakom informationen – ett företag, en myndighet, en organisation eller en privatperson? Kontaktuppgifter? Seriösa utgivare presenterar sig oftast tydligt!
Målgrupp: Vilken är den tänkta målgruppen (forskare, skolelever, allmänhet o.s.v.)?
• VAD innehåller materialet?
Trovärdighet: I vilken utsträckning är information trovärdig och korrekt? För att kunna bedöma detta krävs ofta att du har erfarenheter och kunskaper inom ämnet, källkritik är svårt! Hur objektiv/neutral är källan? Redogör man för eventuell partiskhet/beroende? Ges olika perspektiv på ett fenomen eller händelse eller är informationen ensidig?
Relevans: Hur relevant/användbart är materialet för dina behov? Är det en speciell typ av källa du behöver?
Referenser: Vilka referenser finns det till andra källor? Backas argumentation i texten upp med hänvisningar till källor och i så fall vilken typ av källor.
Vad är det för typ av källa? Ett radioprogram? Rörlig bild i någon form? Om källan är en text - vilket typ av text? En dagstidningsartikel? En bok?
• VARFÖR är materialet publicerat?
Syfte: Vad är syftet med källan? Informera, presentera forskning, sprida åsikter, underhålla…?
• NÄR är materialet skrivet?
Aktualitet: När skrevs texten? Är materialet tillräckligt aktuellt för din uppgift? Det behöver inte alls spelar någon roll att en text ex vis, har många år på nacken - det beror helt på varför och i vilket sammanhang texten ska användas.
