Här hittar du information om olika söktekniker och sökstrategier.
Du kan hitta mycket information men du kan sällan hitta "allt" – det är viktigt att du kan planera och reflektera över sökprocessen.
Innan du börjar är det bra om du har tänkt över dessa frågor:
Första steget i sökprocessen är alltid frågeställningen.
Uppslagsverk och ämnesordslistor kan vara bra startpunkter för få uppslag till sökord. En del databaser har index eller så kallade tesaurusar där man kan se efter vilka ämnesord som används. Tänk på att även använda synonymer och varianter till sökorden.
Tänk igenom vilka källor, vilken typ av litteratur du letar efter. I ett första skede av materialinsamlingen till ett större arbete är avhandlingar, uppsatser och referensverk bra utgångspunkter för att läsa in sig på ett ämnesområde. Referensverk, det vill säga ämnesspecifika uppslagsverk och handbooks är väldigt bra att utgå ifrån om en vill ha överblick över ett specifikt forskningsområde. Här finns sammanfattande artiklar om forskningen inom en viss fråga och användbara referenser till material.
I det fjärde steget i sökprocessen, gäller det att du bekantar dig med de vanligaste sökteknikerna. De flesta söktjänsterna har hjälpsidor där det förklaras vilka söktekniker som fungerar där och hur de kan användas. Vanliga sökteknikerär trunkering, boolesk söklogik samt frassökning.
Sökprocessen är sällan rak eller enkel, kanske kan du behöva justera dina sökord allteftersom du gör dina sökningar. Kom ihåg att dokumentera dina sökningar, sökord och resultat.
Vad innebär akademiskt skrivande för mig som student? Vad betyder det att något räknas som vetenskapligt? Varför skall jag referera till det material jag har använt i min text och hur gör jag det på ett korrekt sätt? Här får du veta mer om hur du kan förhålla dig till och använda vetenskapligt material i dina studier vid universitetet.
Medverkande Ann-Sofie Zettergren, bibliotekarie på Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek, Sambib.
Att söka efter en fras innebär att du vill ha vissa specifika ord i en viss specifik ordning. I databaser brukar en markera fraser med " före och efter frasen.
"gängrelaterad brottslighet" ger träffar på just detta begrepp, men inte på orden var för sig eller i andra sammanhang.
"Karl Marx" ger träffar på hela namnet när det står i denna ordning, men inte på bröderna Marx eller andra personer som heter Karl.
Trunkering innebär att en ersätter slutet av ett ord med ett tecken, oftast i form av *, för att söka på allt som börjar med en viss ordstam.
Skriver du sociolog* får du träff på sociologer, sociologernas, sociologiska, sociologiprofessorer med mera.
Kolla respektive databas för att se hur det fungerar just där.
Databaser som EBSCOhost, PsycNet eller LUBsearch är uppbyggda genom att en matar in uppgifter i olika fält. Det finns fält för författare, titel, år, abstract och så vidare. Detta kan en använda sig av när en vill begränsa sin sökning.
Om en söker på Donna Haraway kan en till exempel välja att söka i fältet författare för att hitta artiklar hon själv har skrivit, i fältet abstract för att hitta artiklar där hon omnämns eller i fältet nyckelord för att hitta artiklar där Donna Haraway är ett huvudämne.
Det är lätt och logiskt att kombinera sökord med hjälp av orden AND, OR och NOT (OCH, ELLER och INTE på svenska), som även kallas booleska operatorer.
I databaser och sökmaskiner kan en ofta kombinera dessa genom aktiva val, t.ex. i rullmenyer, men de kan också vara underförstådda. Läs mer på resp. hjälpsidor för att få veta mer om hur det fungerar.
Så här fungerar det:
