Skip to Main Content
It looks like you're using Internet Explorer 11 or older. This website works best with modern browsers such as the latest versions of Chrome, Firefox, Safari, and Edge. If you continue with this browser, you may see unexpected results.
Lund University

Psykologi - en ämnesguide: Söka & Utvärdera

En ämnesguide framtagen för studenter och forskare samt lärare vid Institutionen för psykologi på Lunds universitet

Inför uppsatsen

Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek vid Lunds universitet

Kombinera sökord - Boolesk söklogik

Det är lätt och logiskt att kombinera sökord med hjälp av orden AND, OR och NOT (OCH, ELLER och INTE på svenska), som även kallas booleska operatorer.

I databaser och sökmaskiner kan man ofta kombinera dessa genom aktiva val, t.ex. i rullmenyer, men de kan också vara underförstådda. Läs mer på resp. hjälpsidor för att få veta mer om hur det fungerar.

Så här fungerar det:

 

Trunkering

Trunkering innebär att man ersätter slutet av ett ord med ett tecken, oftast i form av *, för att söka på allt som börjar med en viss ordstam.

Exempel:

Skriver du sociolog* får du träff på sociologer, sociologernas, sociologiska, sociologiprofessorer med mera.

Kolla respektive databas för att se hur det fungerar just där.

Fras-sökning

Att söka efter en fras innebär att du vill ha vissa specifika ord i en viss specifik ordning. I databaser brukar man markera fraser med " före och efter frasen.

Exempel:

"gängrelaterad brottslighet" ger träffar på just detta begrepp, men inte på orden var för sig eller i andra sammanhang.

"Karl Marx" ger träffar på hela namnet när det står i denna ordning, men inte på bröderna Marx eller andra personer som heter Karl.

Fältsökning

Databaser som EBSCOhost, PsycNet eller LUBsearch är uppbyggda genom att man matar in uppgifter i olika fält. Det finns fält för författare, titel, år, abstract o.s.v. Detta kan man använda sig av när man vill begränsa sin sökning.

Exempel:

Om man söker på Donna Haraway kan man t.ex. välja att söka i fältet författare för att hitta artiklar hon själv har skrivit, i fältet abstract för att hitta artiklar där hon omnämns eller i fältet nyckelord för att hitta artiklar där Donna Haraway är ett huvudämne.

Källkritik - en checklista

Oavsett varifrån du hämtar information så är det viktigt att vara källkritisk. Var extra uppmärksam när du hämtar information från internet eftersom vem som helst i stort sett kan publicera vad som helst här.

Några frågeställningar att tänka på:

VEM förmedlar informationen och vem vänder man sig till?

Författare: Är författaren välkänd inom sitt ämnesområde? Har författaren akademisk legitimitet? Har han/hon publicerat annat? Finns det något sätt att kontakta författaren?

Utgivare: Vem står bakom informationen – ett företag, en myndighet, en organisation eller en privatperson? Kontaktuppgifter? Seriösa utgivare presenterar sig oftast tydligt.

Målgrupp: Vilken är den tänkta målgruppen (forskare, skolelever, allmänhet o.s.v.)?

 • VAD innehåller materialet?

Trovärdighet: I vilken utsträckning är information trovärdig och korrekt? För att bedöma detta spelar den egna erfarenheten och kunskapen samt källans anseende en viktig roll.

Relevans: Hur relevant/användbart är materialet för dina behov?

Referenser: Vilka referenser finns det till andra källor?

Vetenskaplighet: Är det en vetenskaplig text?

VARFÖR är materialet publicerat?

Syfte: Vad är syftet med materialet/dokumentet? Informera, presentera forskning, sprida åsikter, underhålla…?

NÄR är materialet skrivet?

Aktualitet: När skrevs texten? Är materialet tillräckligt aktuellt för dig? 

Läs mer om källkritik

Informationsbehovet under och efter avslutad utbildning

Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek vid Lunds universitet