Gå till huvudinnehållet
Det verkar som att du använder Internet Explorer 11 eller en äldre version. Den här webbplatsen fungerar bäst med moderna webbläsare som de senaste versionerna av Chrome, Firefox, Safari och Edge. Om du fortsätter med den här webbläsaren kan du få oväntad
Lund University

Mänskliga rättigheter: Källkritik

Sant eller falskt?

Källkritik

Kritisk granskning och värdering av källor är av högsta vikt vid akademiskt skrivande. Ett genomtänkt urval av källor visar att du är insatt i forskningsområdet.

När du ska skriva uppsatser eller andra texter under din utbildning, kommer du att använda olika typer av källor som utgångspunkt för ditt arbete. Det kan vara böcker, vetenskapliga artiklar eller information som du hittar på olika webbplatser. Oavsett vilken källa det rör sig om är det viktigt att du granskar den kritiskt och värderar dess relevans för ditt ämne.

Vad är en källa?

Genom källor får du information om olika saker. En källa kan vara till exempel en artikel, en bok, en webbsida, ett citat från en föreläsning eller ett fingeravtryck. Man brukar tala om två typer av källor:

  • primärkällor
  • sekundärkällor

En primärkälla ger förstahandsinformation om ett ämne. Det kan till exempel vara artiklar eller böcker som är skrivna av någon som presenterar en egen teori eller undersökning. Det kan också vara en föreläsare som talar om sina egna forskningsresultat. En sekundärkälla återger vad någon annan källa redan har presenterat. Läroböcker, artiklar i dagspress och översiktsartiklar är exempel på sekundärkällor.

Inom källkritiken anses primärkällor mer tillförlitliga än sekundärkällor, eftersom primärkällorna är oberoende av andra källor. När du granskar materialet du vill använda i ditt arbete bör du därför vara medveten om vad som är primärkällan. Detta gäller för alla typer av källor, men särskilt material som hämtas från internet. Om du är osäker på om en uppgift stämmer ska du alltid jämföra flera källor med varandra.

Källkritik - en checklista

Oavsett varifrån du hämtar information så är det viktigt att vara källkritisk. Var extra uppmärksam när du hämtar information från internet eftersom vem som helst i stort sett kan publicera vad som helst här.

Några frågeställningar att tänka på:

VEM förmedlar informationen?

Författare: Är författaren välkänd inom sitt ämnesområde? Har författaren akademisk legitimitet? Har han/hon publicerat annat? Finns det något sätt att kontakta författaren?

Utgivare: Vem står bakom informationen – ett företag, en myndighet, en organisation eller en privatperson? Kontaktuppgifter? Seriösa utgivare presenterar sig oftast tydligt.

 • VAD innehåller materialet?

Trovärdighet: I vilken utsträckning är information trovärdig och korrekt? För att bedöma detta spelar den egna erfarenheten och kunskapen samt källans anseende en viktig roll.

Relevans: Hur relevant/användbart är materialet för dina behov?

Referenser: Vilka referenser finns det till andra källor?

Vetenskaplighet: Är det en vetenskaplig text?

VEM är materialet skrivet för?

Målgrupp: Vilken är den tänkta målgruppen (forskare, skolelever, allmänhet o.s.v.)?

VARFÖR är materialet publicerat?

Syfte: Vad är syftet med materialet/dokumentet? Informera, presentera forskning, sprida åsikter, underhålla…?

NÄR är materialet skrivet?

Aktualitet: När skrevs texten? Är materialet tillräckligt aktuellt för dig? Är publikationen/sidan daterad? Uppdaterad?