Doctoral education and supervision

Artikel om forskning om svensk forskarutbildning 2000-2020

This report has been translated from Swedish and adapted for an international audience. The original report, Leadership for quality in doctoral education , was commissioned by the Association of Swedish Higher Education.
Here we describe and discuss doctoral education as policy, practice and as an object of knowledge, and highlight a number of questions that are important for the management and leadership of doctoral education, today as well as in the future. The policy trends, changing circumstances, and challenges we discuss here are to a large extent international. Sweden specifically, with its long histo-ry of government regulation of doctoral education and swiftness to adapt to the ideas of the knowledge economy, provides an interesting case.
We represent two different Swedish universities, three disciplines and four contexts. Together, we have held positions as heads of department, directors of doctoral studies, faculty board members, quality coordinators and educational developers. We have developed and given courses for doctoral supervisors, doctoral students, and leaders of doctoral education in most subject fields. Our research includes assessment practices in doctoral education, the practices of peer review, leadership and management of doctoral education, and the Euro-pean higher education curriculum reform. Furthermore, we have personal ex-periences of supervision, supervisor collegia, and the practices of peer review within different subject fields. As a result, we have gained a broad insight into the diverse practices of doctoral education and supervision, and into the differ-ent ways in which policies may affect fields of research and doctoral education
By describing, contextualizing, contrasting and problematizing doctoral educa-tion we aim to provide support for the continued development of this level of education
We are very grateful to The Association of Swedish Higher Education’s Expert panel for quality assurance queries and to the participants at the conference Leadership and quality in education, research and doctoral education for constructive comments on various drafts of this report.

Denna översikt om ledning för kvalitet i forskarutbildningen har skrivits på uppdrag av SUHF. Forskarutbildningen framträder på många skilda sätt och vi har valt att närma oss uppdraget genom att skriva om forskarutbildningen som policy, verksamhet och kun-skapsobjekt, och därefter belysa ett antal frågor som är väsentliga att ta ställning till för ledningen på olika nivåer.
Vi representerar två olika universitet, tre skilda discipliner och är verksamma i delvis olikartade sammanhang. Våra tidigare uppdrag och arbetsuppgifter har både ställt krav på och gett oss möjlighet att skaffa en god insikt i forskarutbildningen. Vi har haft upp-drag som prefekt, studierektor för forskarutbildningen, fakultetsnämndsledamot, kvalitetssamordnare och pedagogisk utvecklare. Vi har ansvar för ledningen av hand-ledarutbildningar, kurser för ledare inom forskarutbildningen samt forskarutbildnings-kurser. Vi medverkar i forskningsprojekt som studerar betygsnämnders uppdrag, sakkunniginstitutionen, institutioners ledning av forskarutbildningen samt den europe-iska läroplansreformen. Dessutom har vi egen erfarenhet av handledning och handledarkollegier samt kollegial granskning inom olika discipliner. Sammantaget har vi inte bara en inblick i ledningsstrukturer, relevanta policydokument och pågående forskning om forskarutbildning, utan vi har också haft många samtal med doktorander, handledare och ledare av forskarutbildning. Vår förhoppning är att detta har bidragit till ett tillvaratagande av forskarutbildningens mångfald liksom vad ett ledarskap för kvali-tet i forskarutbildningen kan betyda.
Vårt syfte är att ge stöd för fortsatt utveckling, genom beskrivningar, exempel och pro-blematisering av forskarutbildningen och ledningen av denna.
Vi tackar SUHF:s Expertgrupp för kvalitetsfrågor och deltagarna vid SUHF:s konferens Att leda för kvalitet i utbildning, forskning och forskarutbildning för konstruktiva kom-mentarer på utkast till rapporten.

Föreliggande rapport redovisar resultaten av 2011/2012 års utvärdering av forskarutbildningen vid Lunds universitet. Utvärderingen har genomförts av avdelningen Utvärdering i form av tre enkätstudier. Genom en doktorandenkät har innevarande doktorander delat med sig av sina erfarenheter av att vara dok- torand vid Lunds universitet. Genom en enkät som riktat sig till samtliga som disputerade vid Lunds universitet under 2008 har doktorsalumner reflekterat kring forskarutbildningen i ljuset av sina postdoktorala erfarenheter. Genom en handledarenkät har forskarhandledarna vid Lunds universitet gett sin syn på forskarutbildningen. Totalt sett medverkar drygt 1900 doktorander, doktors- alumner och handledare i undersökningen. Svarsfrekvensen för respektive en- kätstudie uppgår till 47% för doktorandstudien, 60% för doktorsalumnstudien och 51% för handledarsstudien.

- Veier til doktorgraden (Line Wittek, Thomas de Lange, Kirsten H Lycke)
- SJANGER som struktur for doktorgradsløpet og veien videre som forsker (Line Wittek)
- Stykket og helt: erfaringer fra det å skrive en artikkelbasert avhandling (Thomas de Lange)
- Strategier i forskningsveiledning? En analyse av veilederes tilbakemelding på tekst (Gunnar Handal, Kirsten Hofgaard Lycke, Per Lauvaas)
- Forskningsveiledning – en av de essensielle faktorene på «veien til doktorgrad» (Gülen Arslan Lied, Jian Chen, Håkon Reikvam)
- Ph.d.-utdanning innen ingeniørfag (Bjarne Foss)
- Forskerskoler som modeller for forskerutdanning: Progresjon og utvikling av ekspertise (Sten Ludvigsen, Kari-Anne Ulfsnes)
- Behovet for profesjonsrettet doktorgradsutdanning (Petter Aasen, Ellen Rye)
- Doktorgradsløpet: fra et individuelt til et organisatorisk ansvar (Bjørn Stensaker)
- «…på nivå og omfang med …» Førstekvalifisering gjennom førstelektorløp – en analyse basert på erfaringer fra lærerutdanningene (Knut Steinar Engelsen, Thomas Moser, Line Wittek)