Skip to main content
Lund University

Rättssociologi: Söka & utvärdera

En ämnesguide för studenter, forskare och lärare i rättssociologi vid Lunds Universitet

Söka systematiskt

Du kan hitta mycket information men du kan sällan hitta allt eller använda dig av allt inom ett ämne – det är viktigt att du kan planera och reflektera över sökprocessen.Om du söker systematiskt genom att förbereda samt dokumentera dina sökningar och också utvärdera utfallet av sökningarna och materialet du hittar vinner du mycket.

 

Innan du börjar är det bra att ha tänkt över frågor som:

  • Vilken typ av material behöver du?
  • I vilka söktjänster kan du hitta lämpligt material?
  • Vilka avgränsningar kan du göra i din frågeställning?
  • Vilka sökord kan du använda? 

Frågeställningen brukar vara en bra ingång till relevanta sökord, testa även att söka på synonymer och varianter. En del databaser har ämnesordsindex eller så kallade tesaurusar där man kan se efter vilka ämnesord som används.

I ett första skede av materialinsamlingen till ett större arbete är avhandlingar, uppsatser och referensverk bra utgångspunkter för att läsa in sig på ett ämnesområde. Referensverk, som  ämnesspecifika uppslagsverk och handböcker, samt vetenskapliga översiktsartiklar är väldigt bra att utgå ifrån om man vill ha överblick av ett specifikt forskningsområde. Här finns sammanfattande presentationer  av forskningen inom en viss fråga och användbara referenser till material.

De flesta söktjänster har hjälpsidor där det förklaras vilka söktekniker som fungerar där och hur de kan användas. Vanliga söktekniker som fungerar i de flesta databaser är trunkering, boolsk söklogik samt frassökning.

Utvärdera alltid materialet du hittat – tänk på källkristiska aspekter vad gäller t.ex. upphov  och aktualitet. Kom ihåg att dokumentera dina sökningar och spara referenser som du hittar under tiden du letar, det är svårt att gå tillbaka!

Källkritiska aspekter

Att kritiskt utvärdera material är en viktig del av att hitta lämpliga källor och korrekt information. Följande frågor kan vara bra att utgå ifrån både för tryckta källor och material på nätet:

VEM förmedlar informationen?

  • Författare: Är författaren välkänd inom sitt ämnesområde? Har författaren akademisk legitimitet? Har han/hon publicerat annat? Finns det något sätt att kontakta författaren?
  • Utgivare: Vem står bakom informationen – ett förlag, en myndighet, en organisation eller en privatperson? Kontaktuppgifter? Seriösa utgivare presenterar sig oftast tydligt.

 VAD innehåller materialet?

  • Trovärdighet: I vilken utsträckning är informationen trovärdig och korrekt? Finns samma information i flera andra källor?
  • Relevans: Hur relevant/användbart är materialet för dina behov? Hur är källans täckning i ämnesmässig bredd och djup?
  • Referenser: Vilka referenser finns det till andra källor? Stödjer sig texten på tidigare forskning?
  • Vetenskaplighet: Är det en vetenskaplig text? Granskad källa?

VEM är materialet skrivet för?

  • Målgrupp: Vilken är den tänkta målgruppen (forskare, skolelever, allmänhet o.s.v.) och påverkar det framställningen samt innehåll?

VARFÖR är materialet publicerat?

  • Syfte: Vad är syftet med materialet/dokumentet? Informera, presentera forskning, sprida åsikter, underhålla…? Är det objektivt eller vinklat skrivet?

NÄR är materialet skrivet?

  • Aktualitet: När skrevs texten? Är materialet tillräckligt aktuellt för dig? Är publikationen/sidan daterad? Uppdaterad?

Mer om källkritik

Inför uppsatsen

Hur och var kan jag hitta bra material till min uppsats? Hur söker jag på ett smart sätt? Hur skall jag tänka källkritiskt? Här får du tips på hur du kan komma igång med informationssökning och för- och nackdelar med olika plattformar.
 

Kombinera sökord, trunkera och frassökning

Det är lätt att kombinera sökord med hjälp av orden AND, OR och NOT (OCH, ELLER och INTE på svenska), som även kallas booleska operatorer. I databaser och sökmotorer kan man ofta kombinera dessa genom aktiva val, t.ex. i rullmenyer, men de kan också vara underförstådda. Så här fungerar det:det grömarkerade visar materialet du får vid utförd sökning.

 

 

Trunkering innebär att man ersätter slutet av ett ord med ett tecken, oftast i form av *, för att söka på allt som börjar med en viss ordstam. Exempel: Skriver du genus* får du träff på genusvetenskap, genusperspektiv, genusfrågor etc.

Att söka efter en fras innebär att du vill ha vissa specifika ord i en viss specifik ordning. I databaser brukar man markera fraser med " före och efter frasen. Exempel: "Karl Marx" ger träffar på hela namnet när det står i denna ordning, men inte på bröderna Marx eller andra personer som heter Karl.

Använda ämnesord ur en tesaurus (Mittuniversitetets bibliotek)

Bevaka forskningen inom ett ämnesområde

 Alerts

Det är ofta möjligt att skapa bevakningar i databaser, s.k. alerts, på sökningar eller  tidskrifter du är intresserad av, vilket innebär att du blir meddelad när nytt material finns tillgängligt som passar in på dina sökkriterier eller när ett nytt tidskriftsnummer har kommit ut.

RSS Feeds

RSS är ett sätt att följa (prenumerera på) nyheter från webbplatser, tidningar eller annat till en vald RSS-läsare (t.ex. Google Reader), istället för att behöva surfa runt själv på sidorna. Nyare webbläsare har integrerade RSS-läsare där man kan spara/bevaka feedsen bland sina favoriter.