Skip to main content
Lund University

Evidensbaserad medicin: Granska och evidensgradera

En introduktion till evidensbaserad medicin (EBM)

Praktiskt tillvägagångssätt vid granskning och sammanställning

När du ska granska och evidensgradera det material du hittat i dina sökningar, finns det flera hjälpmedel. Här visar vi:

  • Generella tips för granskning
  • Tips för att sammanställa och analysera de utvalda studierna 
  • Checklistor för olika studietyper för evidensgradering

Generella tips för granskning

  • Studiedesign- är den lämplig för frågeställningen?
  • Populationens storlek- kan generella slutsatser dras?
  • Urval av deltagare i studien
  • Bortfall- förklaras det?
  • Förväxlingsfaktorer
  • Bias
  • Redovisas intressekonflikter?
  • Redovisas finansiering av studien?

Du kan läsa mer om kritisk granskning i böckerna nedan.

Sammanställning av evidens

Att sammanställa resultatet med de studier du valt ut kan göras t ex i tabellform, som en figur eller som en forest plot, beroende på om materialet är kvantitativt eller kvalitativt. Löpande text behövs för att förklara och motivera urval, begränsningar mm.

Du kan t ex utgå ifrån PICO-modellen när du gör tabellen. Du kan utöver det också göra en forest plot, där du antingen kan göra en metaanalys och väga samman effekter, eller visa de separata effekterna i de olika studierna.

Vill du läsa mer om hur du kan redovisa resultatet finns mer att läsa.

SBU:s metodbok, kapitel 9, Sammanvägning av resultaten

Syntes av evidens

Beroende på vilka fynd du gör kan olika former av sammanställning vara möjliga. Här är några exempel.

Metaanalys
En metaanalys är en statistisk sammanvägning av de samlade resultaten i de utvalda studierna. En metaanalys lämpar sig t ex för att jämföra behandlingseffekter. Man kan då räkna ut effekten för de behandlingar som ingår och göra en samlad effektberäkning för att få ett snitt. Resultatet presenteras i ett diagram, ett sk forest plot. En metanalys är möjlig om de utvalda studierna har likheter i studiedesing, population mm.

Metasyntes
Denna sammanställning används ofta för kvalitativa studier. Ibland kallas metoden metaetnografi. De utvalda studierna kan t ex delas in efter studiedesign, därefter kan teman/kategorier identifieras och materialet kodas med dessa. Teman/kategorier kan sedan reduceras ytterligare till metanivå. Evidensgraderingen har två steg- det finns vetenskapligt stöd, eller det vetenskapliga stödet är otillräckligt.

Narrativ syntes
​När metaanalys eller metasyntes inte är möjlig, kan en beskrivande eller narrativ sammanställning göras, t ex om de utvalda studierna har olikheter i studiedesign eller population. Ibland används en forest plot, men utan att den samlade effekten skattas. Man kan även göra en tabell där de olika studiernas ramfaktorer och kvalitet redovisas, med utgångspunkt i din egen frågeställning.

Vill du läsa mer, rekommenderar vi metodboken från SBU kap 9 samt SBU kap 8 .

Metaanalyser och forest plot-diagram (4:31 min)

Evidensgradering- mallar

Studiekvalitet + evidensgradering= evidensstyrka

Vad påverkar studiekvalitet och evidensgradering? 
Studiedesign (se rankning i evidenshierarkin)
Kvalitetsfaktorer:

  • Samstämmighet mellan studier
  • Överförbarhet (generalisering)
  • Precision
  • Bias

Du kan läsa mer om evidensgradering i metodboken från SBU kap 10

SBU har flera granskningsmallar för olika studietyper, som en hjälp för att bedöma materialets kvalitet. Det finns mallar för bland annat:

  • Relevansbedömning- är studien relevant för min frågeställning?
  • Randomiserade studier
  • Diagnostiska studier
  • Systematiska översikter
  • Observationsstudier
  • Kvalitativa studier
  • Hälsoekonomisk utvärdering

SBU:s mallar för granskning finns här

Källor