Förarbeten är ett samlingsnamn för det material som tas fram innan riksdagen beslutar om en ny lag.
Det finns inte förarbeten till alla lagar. En ny lag som består av ändringar av en tidigare lag har oftast inga förarbeten. De som ansvarar för förarbetena är regeringen, riksdagen och Lagrådet och i den här guiden tar vi upp de vanligaste.
Här beskrivs vanliga förarbeten och var du kan hitta dem.
Riksdagens arbete dokumenteras i riksdagstrycket och där finns många av förarbetena samlade. Det är uppdelat i olika delar, A-G
Man anger inte referens till riksdagstrycket utan det är dokumentens beteckningar som används. Sedan går man till delen som förtecknar t.ex. propositioner. Det tryckta riksdagstrycket är den så kallade auktoritativa källan, dvs. det är den som gäller om olika versioner skiljer sig åt. För äldre riksdagtryck är det vanligare med referens till själva riksdagstrycket.
Var finns det? Riksdagstrycket som samlad publikation finns endast i tryck. De står i källaren i Juridiska fakultetens bibliotek. I elektronisk form är dokumenten sorterade efter typ av dokument, se mer om var man hittar dem under respektive dokumenttyp.
När regeringen vill utreda en fråga för att eventuellt föreslå en lag, kan de tillsätta en utredning. Regeringen ger utredningen direktiv om vad som ska utredas och när utredningen ska vara klar. Varje kommitté får en unik beteckning, Fi 2014:02 där bokstäverna anger departementet som tillsatt kommittén.
Exempel på hänvisning: Dir. 2014:11.
Var finns de? Fr.o.m. 1 juni 2019 trycks inte längre kommittédirektiv utan de publiceras endast digitalt.
De tryckta kommittédirektiven, 1984-31 maj 2019, finns samlade årsvis en blå bok som står i vår källare. Kommittédirektiv före 1984 finns i regel i Kommittéberättelsen i riksdagstrycket.
Digitala kommittédirektiv finns i Regeringskansliets rättsdatabas. För perioden 2016-31 maj 2019 går det att använda söktjänsten Kommittédirektiv i tryckt format.
Kommittédirektiv finns även i InfoTorg.
När regeringen tillställer en stor offentlig utredning redovisas utredningens slutsatser och förslag i ett kommittébetänkande (betänkande). Det publiceras i serien SOU och får årtalet när utredningen blev klar och ett nummer efter vilken utredning i ordningen den är det året. Den får också en titel. Regeringen skickar betänkandet på remiss.
Exempel på hänvisning: SOU 2015:39 Myndighetsdatalag. Slutbetänkande av Informationshanteringsutredningen.
Var finns de? I biblioteket finns SOU i källarvåningen i två exemplar som står på två olika ställen: ett inbundet exemplar och ett exemplar till utlån.
I regeringens och riksdagens databaser finns SOU i elektronisk form. Äldre SOU (1922-1999) hittar man via bibliotekskatalogen Libris. I Libris söker man enbart på titel och nummer. För fler sökmöjligheter, bland annat att söka i hela texten, gå till Linköpings universitetsbiblioteks söktjänst. I den licenserade databasen InfoTorg finns de från 1995.
När regeringen förbereder en lag kan en utredning göras av ett departements egna tjänstemän. Slutsatserna och förslagen publiceras i Departementsserien och kallas ofta för promemoria.
Exempel på hänvisning: Ds 2005:30.
Var finns de? I biblioteket finns Ds i källarvåningen i två exemplar som står på två olika ställen: ett inbundet exemplar och ett exemplar till utlån.
I regeringens och riksdagens databaser finns Ds elektroniskt.
Inför ett lagförslag kan regeringen beställa en minde utredning av tjänstemännen på ett departement. Utredningen presenteras i en promemoria (PM).
Var finns de? Ett PM kan tillgängliggöras på regeringens hemsida i anslutning till den aktuella frågan eller så publiceras de inte alls utan är enbart tillgängliga i regeringskansliets arkiv. I propositionen finns ofta en beteckning och ett diarienummer så man kan beställa PM:et från regeringskansliet.
I kommittéberättelsen hittar du information om utredningar som regeringen tillsatt, ex. vilka personer som arbetat med utredningen och vilket kommittédirektivet är. Regeringen är skyldig att varje år (senast den 1 mars) lämna en redogörelse för verksamheten inom de kommittéer regeringen tillsatt.
Exempel på hänvisningar: Skr. 2013/14:103. Kommittéberättelse 2014
Var finns de? I biblioteket finns en särskild hylla för kommittéberättelsen i källaren. I riksdagstrycket hittas de i skrivelse nr 103 i del B Propositioner, från 1997/1998-. Före 1974 redovisades de i den del av riksdagstrycket som innehöll Kungliga Majestätens berättelse till riksdagen.
Via regeringen finns de elektroniskt men där är berättelserna inte samlade utan man söker på kommitténs namn eller nummer. I riksdagens databas hittar man dem samlade precis som i det tryckta riksdagstrycket och man söker på skrivelsens nummer.
Till vissa av regeringens förordningar finns förordningsmotiv. I förordningsmotivet berättar regeringen varför förordningen kommit till och ger besked om hur förordningen ska tolkas och tillämpas.
Exempel på hänvisning: Fm 2009:1
Var finns de? Fr.o.m. 1 juni 2019 trycks inte längre kommittédirektiv utan de publiceras endast digitalt.
De tidigare tryckta Regeringsmotiven står i källaren i Juridiska fakultetens bibliotek.
I regeringens databas finns regeringsmotiven elektroniskt. För perioden 2016-31 maj 2019 går det att använda sökstjänsten Förordningsmotiv i tryckt format.
SOU/Ds skickas på remiss till relevanta myndigheter, företag och organisationer. De svarar sedan regeringen med ett remissyttrande (kallas ofta remissvar).
Var finns de? Remissyttranden publiceras inte utan återfinns på ett departement eller i regeringskansliets arkiv eller hos remissinstanserna. I propostitionen finns ofta en förteckning över remissinstanserna och en sammanfattning av svaren tillsammans med ett diarienummer så att man kan beställa fram yttrandena från regeringskansliet. Alltfler remissinstanser lägger också ut sina yttranden på sina webbplatser.
En proposition är regeringens förslag till en ny lag, eller ändring i en lag som redan finns. Den kan ha föregåtts av en utredning. Propositionen lämnas till riksdagen för beslut. I propositionen finns bland annat ett förslag till den nay eller förändrade lagen, en motivering till varför lagen behövs, en sammanfattning av remissinstansernas yttranden på propositionen, lagrådsremissen och lagrådsyttranden. I Kapitel 3. Ärendet och dess beredning hittar man hänvisningar till andra förarbeten, t.ex. SOU och kommittédirektiv. I äldre propositioner får man använda innehållsförteckningen längst bak för att identifiera kapitel där det kan stå.
Exempel på hänvisning: Propostition 2006/2007:63. En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet (årtalen anger riksdagsåret när propostitionen lades fram. Numret anger att det är den 63e propositionen det riksdagsåret).
Var finns de? Propositionerna ingår i riksdagstrycket, del B, som står i källaren på Juridiska fakultetens källaren. I källaren finns även nya propositioner som ännu inte getts ut i riksdagstrycket. Där finns också äldre ej inbundna propositioner som man kan låna hem.
I riksdagens och regeringens databaser finns propositionerna elektroniskt. De finns även i de licenserade databaserna InfoTorg och JUNO men med olika täckning.
Regeringen lämnar skrivelser till riksdagen. De innehåller regeringens åsikt i en särskild fråga eller olika verksamhetsberättelser och har en mer redogörande karaktär. Skrivelserna kan också innehålla regeringens beslut i vissa ärenden. Regeringen använder också skrivelser för att informera riksdagen om EU-frågor, till exempel lagförslag från kommissionen. Skrivelserna innehåller inte förslag till riksdagsbeslut.
Exempel på hänvisning: Skrivelse 2014/15:102. Utvecklingen inom den kommunala sektorn. (Förkortas ibland Skr. Årtalet anger riksdagsåret och numret anger att det är den 102 skrivelsen eller propositionen det riksdagsåret.)
Skrivelse 2014/15:65. Verksamheten i Europeiska unionen under 2014.
Var finns de? Skrivelser ingår i riksdagstrycket i del B, i samma del som propositionerna publiceras i. Leta på riksdagsår och sedan numret i del B. Riksdagstrycket står i källaren på Juridiska fakultetens bibliotek.
I regeringens och riksdagens databaser finns skrivelserna i elektronisk form. I de licenserade databaserna InfoTorg och JUNO finns ett urval.
Motioner är förslag som riksdagsledamöterna lämnat till riksdagen. Det finns två typer. Den ena typen kallas följdmotioner och är när ledamöterna lämnar ett motförslag till en förändring oms regeringen föreslår. En följdmotion kan lämnas senast 15 dagar efter att regeringens proposition överlämnats till riksdagen. Den andra typen är motioner väckta under den allmänna motionstiden. En gång om året kan ledamöterna skriva motioner om nästan vad som helst. Allmänna motionstiden börjar när riksdagen öppnar på hösten och slutar 15 dagar efter det att regeringen har lämnat budgetpropositionen till riksdagen.
Exempel på hänsning: Motion 2006/07:Fö2 (årtalen anger riksdagsåret som följs av en förkortning för utskottet och ett nummer på vilken motion i ordningen det är).
Var finns de? Motionerna finns i riksdagstrycket, del D. De är uppdelade på riksdagens olika utskott. I Juridiska biblioteket står rikdagstrycket i källaren.
I riksdagens databas finns motionerna elektroniskt.
Innan riksdagens kammare tar ställning till propositionerna och motionerna, behandlar något av riksdagens utskott förslagen. Utskotten rekommenderar hur riksdagen ska besluta och motiverar sina ställningstaganden i ett utskottsbetänkande. Betänkandet börjar med en sammanfattning och innehållsförteckning, sedan redogör utskottet för ärendet och meddelar utskottets överväganden och ställningstagande och eventuella reservationer från ledamöterna.
Varje utskott har sitt ansvarsområde, till exempel utbildning eller näringslivsfrågor. Sammansättningen av ledamöter i utskotten speglar i regel den politiska representationen i riksdagen. Läs mer om utskottens arbete.
Exempel på en hänvisning: Betänkande 2006/07:FöU15. Ibland förkortas betänkande till bet. Årtalen anger riksdagsåret som betänkanden presenteras. Bokstäverna är en förkortning av utskottet, i detta fall Försvarsutskottet, och siffran anger i vilken nummerordning betänkande kom det riksdagsåret.
Var finns de? Utskottsbetänkanden finns i riksdagstrycket, del E, och är uppdelade på de olika utskotten. Riksdagstrycket står i källlaren på Juridiska fakultetens bibliotek. I källaren finns också nya betänkanden som ännu inte givits ut i riksdagstrycket.
I riksdagens databas finns betänkanden i elektronisk form. I de licenserade databasen InfoTorg och JUNO finns varierande täckning.
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna röstade, hur många som var frånvarande och hur många av de närvarande som röstade ja eller nej. Protokollet publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut i så kallade snabbprotokoll. Det slutgiltiga protokollet kommer i en tryckt version efter ett par veckor.
Exempel på hänvisning: Prot. 2009/10:9 (årtalen anger riksdagsåret och siffran är ordningen på protokollet.
Var finns de? Riksdagsskrivelserna ingår i riksdagstrycket, del G, som står i källaren på Juridiska fakultetens bibliotek. I källaren finns även snabbprotokoll för det senaste riksdagsåret.
I riksdagens databas finns protokollen i elektronisk form.
Riksdagsskrivelser är meddelanden från riksdagen till regeringen om vilka beslut som riksdagen har fattat. Riksdagsskrivelsen är oftast bara ett kort meddelande. Vill du veta vad beslutet handlade om måste du läsa utskottsbetänkandet och protokollet.
Exempel på hänvisning: 2007/08:266
Var finns de? Riksdagsskrivelserna ingår i riksdagstrycket, del F, som står i källaren på Juridiska fakultetens bibliotek.
I riksdagens databas finns de i elektronisk form.