Skip to main content
Lund University

MedCULs allmänna bibliotek: Utforskande handledning

Exempel på utforskande samtal i klinisk handledning

Utforskande handledning (Rudolph & Simon 2006, Argyris & Schön 1996)

 

Delge observation

"Jag såg att du letade runt i rummet efter utrustningen,

 

Ställ hypotes

….och jag tyckte att det verkade hindra dig från att pröva andra alternativ för att syresätta patienten?

 

Utforska hur studenten tänkte, vilka antaganden och kunskaper som låg till grund för handlingen

Kan du beskriva hur du tänkte just då? ”

 

"Andning kommer före cirkulation och därför tyckte jag att jag behövde mask och blåsa innan jag kunde…..etc."

 

Ställ öppna utforskande frågor för att vidare utforska studentens kunskaper och erfarenheter.

 

Ge din egen bild av situationen hur du hade agerat och ge konstruktiv feedback till studenten!

Utforskande handledning och feedback

Utforskande handledning och feedback

Denna metod handlar om att skapa en miljö som både är trygg och som utmanar tillräckligt för att skapa en grund för fördjupade reflektioner. Handledningsmodellen används både i en till en handledning och i samtal i grupper t ex vid träning av kliniska situationer med hjälp av simulatorer (Rudolph et al, 2006). Handledningsmodellen är en reaktion på dels den klandrande, fördömande handledningskulturen dels den feedback som man kallar ”Sandwich – modellen” . Positiv feedback följt av förslag på förändring följt av positiv feedback.  Modellen utgår ifrån att så väl försök till icke-värderande feedback som fördömande (”shame and blame”) feedback har samma utgångspunkt; att studenten ”gör misstag” på väg mot det ”rätta” handlandet. Med ett fördömande likväl som ett icke- värderande förhållningssätt innebär detta att handledaren antingen bör korrigera, (värderande) eller lotsa in studenten på rätt väg genom indirekta syftningar (icke-värderande). De kritiserar denna utgångspunkt och menar att ingen, någon eller båda kan sitta inne med sanningen, handlingar är en konsekvens av antaganden och kunskap och att det gäller att blottlägga det tänk som ligger bakom handlingar för att göra dem begripliga. Detta innebär att kombinera rak och respektfull feedback med att kritiskt granska både handledares såväl som studentens handlingar och utgångspunkter för handlingar med utveckling och lärande som mål.

Denna modell består av tre huvudkomponenter:

  1. En konceptuell modell som bygger på kognitionsforskning och ”reflekterande praktik”. Som handledare kan vi hjälpa till att blottlägga och ifrågasätta de mentala modeller,(referensramar, kognitiva scheman) bestående av erfarenheter och kunskap vi förvärvat, grundantaganden och känslor, som styr våra handlingar.
  2. Ett förhållningssätt som bygger på a) intresse och nyfikenhet samt respekt för studentens känslor, tankar och handlingar, b) värdet av rak, konstruktiv feedback.
  3. En samtalsmetodik som bygger på advocacy och inquiry, (observationer, hypoteser och utforskande frågor) 

Handledningsmodellen bygger bland annat på Chris Argyris, Donald Schöns teorier och MIT´s forskning om lärande, reflekterande praktik och professionell utveckling  (se t ex The reflective practioner 1982, eller Argyris & schön 1996, Rudolph et al 2006).

Kanske inte att rekommendera...

Inte heller att rekommendera apropå fiska efter "det rätta svaret"...

Rekommenderade artiklar om ledar-/handledarskap och feedback!

Förhållningssätt och modell  för feedback och kommunikation användbar både vid handledning och ledarskap!!

Exempel på utforskande samtalsstruktur

Handledningssamtal – problemlösningsmodell (Ivey 1988, Engquist 1994)

När studenten stött på problem eller konfliktsituationer. Handledaren stöttar studenten i att beskriva problemet och uttrycka hur han/hon vill ha det och vägen dit snarare än att fastna i analys av orsaker till problemet.

Problemdefiniering, klar beskrivning, kartläggning av det aktuella problemet

– Hur är läget just nu? Studenten redogör för sin uppfattning. Att gå in på orsakssamband till hur problem uppkommit eller gå in på ”bakgrund” i början av en problemlösningsprocess är oftast till nackdel. Det hindrar utveckling framåt, kan låsa positioner tidigt och för uppmärksamheten bort från det aktuella. När det aktuella problemet eller uppgiften definierats, går man vidare till nästa steg

Definition av målet

- Hur skulle du vilja att det skulle vara?

Medel

– Hur ska det gå till?