Skip to main content
Lund University

Arabic Language and Literature: Evaluating Sources/Källkritik

A guide to general information sources, search strategy using appropriate commands for the information retrieval

Källkritik handlar om att kunna skilja faktabaserade påståenden från åsikter och rena spekulationer. Man får också ha i åtanke att några resultat kan hamna i den gråzon, som behöver backas av auktoriteter inom ämnet. En god forskare försöker belysa allt detta från olika håll och kanter och dra slutsatser därefter. Man kan säga att det finns tre typer av information:

  • Fakta
  • Förklaringar
  • Åsikter

Fakta: Går att bevisa åtminstone teoretiskt

Förklaringar: Det kan finnas olika orsaker till t.ex. arbetslöshet. Oftast är det viktigt att belysa de möjliga orsaker som ligger bakom.

Åsikter: Det finns alltid en agenda bakom en åsikt. Åsiktsivraren vill övertyga någon om någonting. En politisk talesman för fram sin partipolitiska åsikt. Det är därför viktigt att veta vems eller vilkas övertygelser vederbörande vill föra fram. Vad är agendan, vem vänder hon/han sig till och i vilket syfte.

Det är viktigt att komma ihåg att vi tenderar att ta till oss de studier som ligger närmare vårt tankesätt medan det är lättare för oss att avfärda eller ignorera de som inte är i linje med vår uppfattning. För att undvika jäv/partiskhet/"bias" brukar man välja mellan två metoder. Den första metoden går ut på att man i förväg planerar sin undersökningsväg från början till slut i en tidslinje. Man följer den så gott det går och dokumenterar förekommande avvikelser under resans gång. Den andra metoden tar fasta på en bredare undersökning med kvalitativa studier.  

Några kriterier för att kritiskt granska en text är

  • Författarens auktoritet
  • Tendens
  • Syntax
  • Noggrannhet
  • Objektivitet
  • Textens aktualitet

Auktoritet: Ta gärna reda på vem författaren är och om hon/han tidigare publicerat verk inom ämnet. Har författaren blivit sponsrad av t.ex. ett visst företag kan det finnas en anledning till att vara extra kritiskt.

Tendens: Har författaren intresse av att skapa opinion i någon viss riktning eller har hon/han försökt ge en nyanserad bild av skeenden.

Syntax och noggrannhet: Har författaren varit noga med att citera andras texter? Titta gärna på textens syntax, startpunkt, struktur, resonemang och slutpunkt i förhållande till det stycke som författaren citerat.

Objektivitet: Är de angivna källorna oberoende av varandra? Det är viktigt att författaren försöker ge en nyanserad bild av det undersökta ämnet. Har författaren mest använt andrahandskällor (t.ex. om Hamlet) eller har hon/han ägnat sig åt primära källor (Shakespeares Hamlet).

Tid: I fråga om internet är det viktigt att kontrollera när en hemsida senast blivit uppdaterad. Bokens utgivningsår och relevans hänger ofta ihop.

Det är också viktigt att vara medveten om olika hemsidors toppdomäner:

Alla länder har en "landdomän". Ett undantag är USA som också har domännamnen .com (commercial), .edu (educational), .mil (military), .gov (governmental), .net (networks), .org (organizational, non-profit), och fler. Vissa länder säljer utrymme under sin landdomän, t ex .nu (=Niue som ligger i Söderhavet)

Ovanstående text är en omarbetning och sammanställning av Universitetsbiblioteket vid Luleå tekniska universitet om akademiskt skrivande